som var självägande bönder och dem som tillhörde det världsliga frälset. När skedde överföringarna i skriftlig form i stället för i muntlig form inom de båda grupperna? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av samtliga bevarade diplom från tre härader i Småland, Östbo,Västbo och Sunnerbo, tillsammans betecknade som Finnveden.Väderstrecken i häradsnamnen utgår från sjön Bolmen som ligger i mitten av Finnveden. Sunnerbo gränsar i söder till Skåne, i väster tillVästbo, som i sin tur i väster gränsar till Halland. Norr om Sunnerbo ligger Östbo.Vi befinner oss alltså i Smålands sydvästra hörn. Jag har valt Finnveden därför att 99procent av det bevarade materialet under perioden1300-1500 härrör från transaktioner mellan lågfrälse, högfrälse och kyrkligt frälse (kloster och kyrkor). Hälften av jorden i Finnveden ägdes under medeltiden av världsligt eller kyrkligt frälse, och jorden brukades av frälsemännen själva och deras landbor. Den andra knappa hälften ägdes av skattebönder, men av deras jordtransaktioner finns det ytterst lite bevarat för Finnveden. Givetvis är det i enskilda fall svårt att avgöra om personerna i ett brev alltid tillhör frälset, men enligt svensk rikslagstiftning var det förbjudet för frälset att köpa skattejord. En och annan skattebonde finns emellertid med i frälsematerialet, vilket framgår tydligt eftersom kronan i dessa fall måste kompenseras för eventuell skatteförlust. För att i motsvarande grad komma åt självägande bönders jordtransaktioner har jag i stället valt det bevarade materialet från Jämtland och Härjedalen.Materialet från Härjedalen är magert och är i undersökningen inte skilt från det jämtländska. Hela materialet har blivit utgivet och tryckt i Jämtland och Härjedalens diplomatarium (hädanefter förkortat JHD). I kapitel 2finns en längre presentation och kategoriseringar av hela källmaterialet. Det jämtländska materialet är synnerligen homogent; endast enstaka brev berör frälse personer.Det är ett av Nordens bäst bevarade material rörande bönder under medeltiden.1 d e l 1 21 1 Salvesen 1979, s. 99.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=