RB 66

Ett tredje sätt att värdera framkom endast i frälsematerialet: att uppge hur mycket jorden räntade, dvs. hur mycket den gav jordägaren i inkomster. Denna form av precis värdering var vanligt förekommande i Finnveden från och med 1440-talet i fråga om morgongåvornas och själagåvornas bortskänkta gårdar, men för jordar och gårdar som såldes förekom dessa uppgifter ytterst sällan i försäljningsbreven;159 i dessa tycks det ha räckt med den monetärt uttryckta värderingen. En förklaring till att inkomsterna beskrevs i samband med själagåvor och morgongåvor kan vara att dessa gåvor ju skulle sörja för eller “betala” uppehället för den som var gammal och oförmögen. Man ville försäkra sig om att gåvan var tillräcklig för att fylla behovet. I mina undersökningsområden, i likhet med undersökningsområdena på kontinenten, ökade sannolikheten för att man värderade objektet på mer än ett sätt om en värderingsform redan fanns uttryckt. Det vanligaste i mina undersökningsområden var alltså att man värderade gården geografiskt och uttryckte vad denna geografiska gård var värd i monetära termer. Däremot var det inte lika vanligt att betalningsmedlet verkligen varit faktiska pengar, trots att värderingen uttryckts monetärt. I Jämtland, där försäljningsobjekten i två tredjedelar av fallen under 1400-talet värderades i jämtska mark, vet vi inte mycket om hur betalningen skett. Ibland får vi veta att man betalat i natura, och ibland får vi veta att man betalat i svenska mark.Oftast får vi inte veta hur betalningen gått till, men vi kan sluta oss till att man delat upp betalningen. Om jag skulle applicera forskarna Fellers, Gramains och Webers kriterier på marknadsrelationer, uppfylls endast några av dem, till exempel läge och värdering,medan andra förblir ouppfyllda, framför allt hur betalningen gick till och vilka betalningsmedel som användes.160 Köparen kan ha betalat på ett informellt, även på ett d e l v 207 159 I RAp26/3 1466 säljer en kvinna många gårdar som räntar smör med sin nuvarande makes samtycke. I RAp11/10 1462säljer makar tillsammans kvinnans jord, som också räntar smör. 160 Feller, Gramain &Weber 2005, s. 87.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=