modad bror till den döde maken. Åtta fastar och två vittnen nämns. Här tycks kvinnans handlingsutrymme vara beskuret av döde makens släkt. Kanske ville släkten vaka över barnens fadersarv, eller hade man egna intressen att bevaka genom att man hade förtur till köpet. Kvinnor hade inte befogenhet att genomföra köpet å den manliga släktens vägnar. En annan av Jämtlands få frälsekvinnor var Birgitta Pedersdotter. Hon återfinns bland dem som köpt. 1472 köpte hon halvaVästerhus på Frösön för 100 svenska mark!121 Tre kvinnor i Jämtland har på egna initiativ köpt jord, men det är ytterst tveksamt om någon av dem var bondkvinnor. En som definitivt inte var det är Birgitta Pedersdotter, som tillhörde frälset. Frågan är om inte också ärlig hustru Ingeborg på 1300-talet hörde dit, just på grund av att hon benämns “ärlig”. Kvar har vi Helga Alfdotter som kanske var bondhustru. Kvinnan som fullföljde den döde mannens köp räknas inte hit. Hon gjorde det ju i stället för honom och med hjälp av hans släkt. Kvinnor kunde tydligen sälja tillsammans med make eller bröder, men de kunde inte köpa tillsammans med dem. Bröder köpte aldrig tillsammans med systrar, enligt de bevarade breven.Det finns fem exempel på att makar har köpt tillsammans. I breven nämns kvinnan inte alltid med namn, utan det är maken med hustru som står som köpare. Det kan röra sig om att en bror säljer till systerns man och nämner släktskapsförhållandet, eller att en far säljer till dotterns man men påstår sig inte bara sälja till honom utan också till hans hustru.122 Kvinnor utfärdade procentuellt sett mycket oftare brev om försäljningar under 1300-talet än under 1400-talet i Finnveden. Det äldsta salubrevet är från 1314; därefter är det ett hopp till 1340-talet och ytterligare ett hopp till 1360-talet, men de allra flesta försäljl a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 194 Kvinnor i Finnveden som säljare 121 Suppl. 1472:b, regest, ej original. 122 Makar som köpare: JHD I 284; JHD II 15, 88, 109, 183.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=