terligare två försäljningar i Finnveden värderades objekten i mark silver.29 Den andra hälften av försäljningarna värderades inte i pengar. Detta kan jämföras med de siffror Franzén får utifrån ett material från hela dåvarande Sverige 1254-1370: i 440av1009fall anges inte något värde,medan det i 498fall uttrycks monetärt.30 Knappt hälften av fallen värderades alltså, vilket ligger nära mitt resultat. Snittet för mina försäljningar låg på 65,8 svenska mark per affär under 1300-talet. Franzén räknar inte ut ett motsvarande snitt i sin undersökning. Kulturgeografen ClasTollin uttalar sig i förbifarten om att “ett gängse pris på ett hushållsbaserat jordbruk vid denna tid var 30 till 60 mark”.“Denna tid” syftar på 1350 och området är Östbo härad i Finnveden.31Var han fått siffrorna ifrån framgår inte. Oftast sålde man i Finnveden under 1300-talet mer än en gård i samma transaktion, och därmed blev värdet på en transaktion högre, till och med högre än de försäljningar som finns värderade i svenska mark i Jämtland under 1400-talet. I början på 1400-talet ökade inte bara antalet själagåvor i Finnveden markant utan också försäljningarna (se diagram6).Ökningen började redan på 1390-talet och pågick alltså fram till 1430. På 40 år (1390-1430) genomfördes 76 försäljningar, och den genomsnittliga försäljningssumman ökade från65,8till 78mark. (En affär på 1800svenska mark är inte inräknad i summan eller med vid beräkningen av snittet, eftersom transaktionen är exceptionell och skulle snedvrida resultatet.)32 Efter 1430 minskar storleken på försäljningarna och blir inte desamma förrän på 1470- och1480-talet; i stället närmar vi oss återigen samma snitt som på 1300-talet, dvs. 66 mark per affär. Dessutom har vi färre enheter att räkna ut snittet på efter 1430-talet, eftersom man började värdera objekten i andra mark än svenska. Lika ofta som en egendom i Finnveden d e l v 171 29 För liknande resultat angående transaktioner uttryckta i svenska mark i förhållande till antalet transaktioner uttryckta på annat sätt än i mark penningar se Franzén2006, tabell 6:1, s. 169, och tabell 10:6, s. 299. 30 Franzén 2006, tabell 6:1, s. 169. 31 Tollin 1999, s. 86. 32 SD237.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=