iska forskarna har funnit att försäljningar till släkten ofta saknar värderingar av motprestationen, dvs. att det saknas uppgifter om hur betalningen gått till. Jag har därför studerat hur jorden värderades för att försöka komma fram till betalningen. Kan jag utläsa att priset på jorden var högre när en oskyld köpte? Dansken Ladewig Petersen har kommit fram till att jordpriserna var 20procent lägre när släktingar köpte på Själland under senmedeltiden.5Två svenska rättshistoriker som studerat Uppland under 1500-talet hävdar att en arvinge betalade ett lägre pris för jord än vad en oskyld gjorde under detta århundrade. Jag återkommer strax till dessa två forskare. De europeiska forskarna anser att en marknadsrelation endast kan uppstå om oberoende personer värderat jorden. Deras definition på en bytesekonomi är att de parter som ska genomföra en transaktion själva tolkar värdet på det bytta eller “köpta”. Både i den svenska och i den norska landslagen fastställs att jorden ska vara värderad av oberoende män och inte av parterna själva.6 Den svenska lagen påpekar särskilt att värderingen inte ska ske “efter bördemännens bud såsom fordom har varit”7, utan i stället efter vad jorden är värderad till av oberoende män.Nils Edling upptäckte 1950att släktingar i slutet på 1500-talet i Uppland gjort anspråk på att få lösa till sig arvejord efter det fastställda värdet på jorden och inte efter det dyrare marknadsvärdet.8 Detta är ett steg mot jordpriser av modernare slag som åsidosätter jordens faktiska värde till förmån för marknadens, men så långt har vi ännu inte kommit under min undersökningsperiod. Skillnaden mellan jordvärdet och marknadsvärdet blir ännu tydligare i historikern ChristerWinbergs 1600-talsmaterial.9 Medeltidsforskarna har däremot svårt att belägga att det verkligen fanns en efterfrågan som kunde trissa upp priset så att vi fick ett marknadsvärde. I den medeltida världen utgjorde den oberoende värderingen en förutsättning för att en d e l v 159 5 Ladewig Petersen 1966, s. 222. 6 MEL JB III; MLL landBVI, kap. 4, 5 och särskilt kap. 8 7 MEL JB III. 8 UpLDb 1581 och 1586 s. 21-22. Se även Almquist 1943. 9 Winberg 1985, s. 56-62.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=