RB 66

beseglade dem, eftersom det kan ge svar på dels om mannen sålde kvinnojord, dels om han sålde till släkten eller utanför den. Flera av forskarna inom det europeiska projektet fann att det var svårt att fastställa om en försäljning mellan släktingar verkligen uttryckte en marknadsrelation. I materialet kunde man belägga ett kriterium eller två men inte alla kriterier på att en marknadsrelation förelåg mellan parterna. Kanske att värderingen av jorden skett av oberoende men att betalningen skett privat och utan insyn. Köparen kanske betalade med tjänster eller inte betalade det fulla värdet utan ingick andra överenskommelser. Därför har jag studerat vad man betalade med och hur man betalade. Den nordiska bördsrätten gjorde det möjligt för den närmaste släktingen att köpa, men bördsrätten såg lite olika ut i den svenska och i den norska landslagen. Enligt bådas lag skulle upplåtarens jord på fädernet erbjudas fädernesidan av släkten och upplåtarens jord på mödernet mödernesidan.2 Om alltså ett hushåll sålde hustruns jord som kom från hennes mor, var det denna släkt som hade möjlighet att köpa; var det makens mors jord som skulle säljas, erbjöds hans mors släkt att köpa. Den norska landslagen gynnade dock flera manliga släktingar inom denna släkt före döttrar (brorson, far, farbror).3 Fick detta konsekvenser för de jämtska kvinnornas möjligheter att köpa jord Jag undersöker i detta kapitel vilka nära släktingar det var som faktiskt köpte.Ökade försäljningar till icke-skylda? En del forskare hävdar att ju fler försäljningar som sker till icke-skylda desto troligare är det att en marknadsrelation och inte en bytesrelation föreligger mellan köpare och säljare.4 När man säljer inom släkten finns alla möjligheter att inbördes komma överens om vad man ska betala, hur man ska betala, med vilka betalningsmedel, vid vilken tidpunkt osv. Därmed förhindras också insynen i hur försäljningarna går till. De europel a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 158 2 MEL JB II. 3 MLL Landbrigden kap. 1. 4 Schofield 2003, s. 55, och där anförd litteratur.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=