De europeiska forskarna inom projektet som studerat jordmarknader under medeltiden har i sin volym från 2005 behandlat försäljningar.1 I den framkommer att man vanligtvis sålde till släktingar, och därför har jag valt att studera hur ofta man sålde till släktingar bland bönderna i Jämtland och hur vanligt detta var bland frälset i Finnveden. Var det till exempel vanligare att kvinnor sålde till släktingar? Resultaten från föregående kapitel visar att i de få fall frälsekvinnor förekom som ena parten i ett byte så bytte de med en släkting,medan frälsemän i en överväldigande andel av bytena bytte med en oskyld, trots att de använde sig av kvinnojord som bytesobjekt. Bytesformen var, åtminstone enligt svensk lag och praxis inte kringgärdad av bördsregler, vilket gjorde det möjligt för frälsemännen att byta med varandra oberoende av släktskap.Att kvinnor bytte med släktingar kan tolkas som att kvinnor hade svårt att agera utan sina män eller manliga släktingar. Det kan också tolkas som att kvinnor gjorde affärer med någon som de stod i ett beroendeförhållande till och att deras handlingsfrihet var begränsad, till skillnad från männen som kunde agera friare, mer marknadsorienterat.Vi får i detta kapitel veta vilka möjligheter som yppade sig för kvinnorna när de behövde sälja.Vi får också veta hur bördsrätten påverkade männens handlande när de skulle sälja jord från sin egen släkt och när de skulle sälja jord från den ingifta kvinnosläkten. Det var inte bara tack vare skriftbruket som kravet på samtycke vid transaktioner infördes, utan detta hängde framförallt ihop med bördsrätten och med att någon man för det mesta förvaltade kvinnors egendomar. Män hade dubbla positioner: ibland skulle de övervaka sin släkts rättigheter och ibland skulle de övervaka hustruns rätt till hennes släkts egendomar. Jag har undersökt vilka som gav samtycke till en transaktion, om det framgår, och vilka som d e l v 157 1 Dyer 2005, s. 68, som hänvisar till Razis siffror om63 % till släktingar. På s. 69 redogör han för andra engelska forskares resultat;Müller 2005, s. 305, 308-310, har egna resultat– höga siffror före digerdöden och låga efter; Page 2005, s. 317, 329, har i snitt 46% åren 1269-1349; Schofield 2005, s. 257, redovisar 20 % från Smith.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=