Om vi jämför de två skriftfästa jämtländska byten som är formulerade som intyg och som härrör från1300-talets mitt med de gåvor bönderna gav inbördes, finner vi att inga gåvor gavs offentligt – annat än gåvor från överheten. Gåvor från bönder för till exempel sytning skriftfästes först på 1400-talet. Ändå tror jag att byten i likhet med gåvor förekom även på 1300-talet, men de var muntliga. Behovet av att bevisa genom skrift vilken jord man brukade var inte så angeläget när man bara hade en begränsad mängd jord, och den sociala kontrollen innebar att alla hade kännedom om sina grannars ägor. Skillnaderna mot frälsemännen i Finnveden var enorma: dessa ägde mycket jord och behövde byta bort ströjordar för att koncentrera sina godskomplex. Låt oss se hur fördelningen ser ut för Finnvedens del och vilka betalningsmedel de använde sig av när ett byte inte var jämnt. Up p st ä l l n i ng b f 1. Bytestransaktioner i Finnveden där ena parten kompenserats med betalningsmedel l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 138 Ojämna byten i Finnveden NÄR PENGAR KREATUR SÄD SMÖR SYTN I NG BÖNER / MÄSSOR VAX 24 SEPT 1362 4 ox. 1 ko 1 öre 7 APRIL 1363 x 21 OKT 1368 29 SEPT 1380* 10 m. 160 m. Oxar&Kor 30 m. mat&kläder 29 MARS 1381 x 16 JULI 1385 10 NOV 1400 26 NOV 1413 20 MAJ 1417 u.d. 1418 15 AUG 1424* 1 NOV 1424 30 NOV 1494 Anger att brevet finns bevarat i två exemplar, ett till varje part i bytet. x Anger betalningsmedel utan precisering av antal, storlek, mängd m.m. m.p. Mark penningar. 200 m.p. 100 m.p. 2 m.p. 20 m.p. 40 m.p. 10 m.p. 20 sv. m. 1 pund x *
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=