I det äldsta dokumenterade bytet i Jämtland, och det enda ojämna bytet under 1300-talet, nämns oprecist endast pengar. I de andra ojämna bytena står endast jämtska mark. Inga sådana mynt har påträffats, och forskningen fastslår att det är en “penningräkneenhet” eller värdeenhet.23 Uttrycket jämtska mark finns belagt från och med1346. Detta betyder att varor och föremål givits som motsvarar det uppgivna värdet. I ett fall från 1446 påstås att dessa “penningha” är uppburna, vilket skulle kunna tolkas som att riktiga pengar verkligen givits, men det kan vara så att ordet penning för dåtidens människor betydde att det rätta värdet erlagts, oavsett om det givits i mynt eller i andra varor.24 Detta kan belysas med de två sista bytena i uppställningen (breven från1479och1489) i vilka både jämtska mark och mark penningar nämns i ett och samma brev. För de jämtska marken har varor givits. Mark penningar var däremot den faktiska myntmarken.25 I brevet från1479rör det sig om summan5mark; i brevet från 1489 om summan2 svenska mark. I dessa fall har alltså värden erlagts som motsvarar värdeenheten jämtska mark, och dessutom har faktiska pengar givits. Vad man också kan lägga märke till är att vi för Jämtlands del endast har ett exempel på ojämnt byte under 1300-talet. Bytesbrevet är upprättat av jämtlandsfogden som härstammade från Östergötland. Hans utbildning hade lärt honom att byten skulle skriftfästas. De övriga ojämna bytena är alla spridda över 1400-talet. Sammanlagt uppgår antalet skriftfästa byten till två under 1300-talet: ett jämnt och ett ojämnt. De två bytena är dessutom inte formulerade som bytesbreven under 1400-talet, eller som bytesbreven i Finnveden under 1300-talet.De två jämtländska bytena är formulerade l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 136 Pengar Muntliga traditioner och intygsskrivande: vittnesbrevet 23 Rasmusson i KL Mark jämtska. 24 Ahnlund 1948, s. 482, 484-485. 25 Rasmusson i KL Mark penningar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=