I norsk lag råder oklarhet om begreppet byte är synonymt med begreppet köp. Köp betyder då förvärv, vilket skulle få till följd att kravet på skriftfästning även gällde för byten.Om mellanskillnaden vid ojämna byten överstiger 10mark, blir den norska lagens påbud om skriftfästning aktuell. I min undersökning studerar jag alla byten som finns i materialet, och det blir då nödvändigt att ta ställning till huruvida jämna byten skriftfästes och behandlades på ett annat sätt än ojämna byten i Jämtland. EnligtWeber handlar klassificeringen av byten och gåvor om hur motprestationen ser ut. Enligt henne är det troligare att jämna byten speglar en marknadsrelation än ojämna byten, eftersom ojämna byten skapar ett ojämnt förhållande mellan parterna: den ena parten dominerar över den andra parten, och då kan mellanskillnaden erläggas på ett godtyckligt sätt.7 Ett av kriterierna för att en marknadsrelation föreligger är, enligt den franske historikern Feller, att de som genomför transaktionen har samma sociala status. Då är också relationen mellan parterna jämn och en äkta marknadsrelation kan uppstå.8 Som jag ser det intar Franzén alltså en motsatt ståndpunkt i förhållande till Feller ochWeber. I ett jämtländskt dombrev från1406beskrivs att Halvard bytt bort sitt möderne mot Sigrids halva fäderne. Sigrids man gav bort Sigrids tillbytta del till sin syster Gudlög när hon gifte sig.Gudlögs man övergav henne men hade lagt beslag på hennes egendom. Halvard gavs (som nästfrände) rätt att köpa av Gudlög.9 Detta dombrev är ett tecken på att byten ofta inte genomfördes på tinget utan mellan de berörda parterna i en av deras “stughw”, utan offentlig ind e l 1 v 129 7 Weber 2005, s. 38-39. 8 Feller 2005, s. 28. 9 JHD I 139. byten i mina unde r sökningsområden Bestämmelser om byte i de norska och svenska rikslagarna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=