skänkte fanns oftast makes eller brors samtycke uttryckt i brevet.72 Män skänkte oftast med brors eller hustrus samtycke, eller (mera sällan) med fars eller sons eller mågs samtycke.73 Det kunde hända att man först i efterhand (det vill säga när donatorn var död) kunde eller skulle godkänna en donation, om man själv var för ung när donationen gjordes.Till exempel skänkte Swen Jonsson åter den jord han och hans mor hade skänkt Nydala kloster för fadern när Swen var sju år gammal.74 Och Nils Ericsson, vars mor gift om sig, godkände i efterhand moderns och styvfaderns gåva.75 Utfärdarna brukade för det mesta tala om vilken jord de gav: fadersarv, modersarv, syskonarv, arv från kusiner eller farbröder och morbröder. Det står däremot aldrig hur stor del gåvan var i förhållande till det totala arvet efter till exempel en far eller mor. Det sägs bara hur många gårdar som skänktes och vad dessa hette och var belägna.Värdet på gårdarna var uppenbart och offentligt för alla som levde då, men inte för oss som studerar detta flera hundra år senare. Jag återkommer till värdet av gåvan (och motprestationen) under en egen rubrik. Vid tre udda tillfällen gavs i stället för arv dråpsböter (i form av gårdar).Detta skedde1394, 1413och1443.Även i dessa fall motsvarade gårdarna ett fastställt värde som överensstämde med böterna. En syskonskara skänkte dråpsgårdarna som själagåva för sina mördade fäders själar i de två första fallen; i det senare fallet var det en broder som gav gården han uppburit som mansbot för mordet på sin bror.76 I slutet av 1300-talet och under 1400-talet tycks det ha blivit viktigt att i donationen tala om huruvida jorden var arvejord eller avlingejord, det vill säga köpt jord, eller om den var både och.And e l i i i 105 72 DS 6370, 8676; SD 1764; RAp8/12 1428, 5/1 1441, 13/12 1461, 3/12 1464, 12/3 1466, 11/3 1471. 73 DS 6327; SD1986; RAp 1/11 1424, 7/1 1425, 17/6 1476. 74 SD2604. 75 RAp 15/2 1400. 76 RAp 21/6 1394; SD 1758; Rapp 28/6 1443. Avlingejord eller arvejord
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=