sökande efter rättens objektiva princip. I stället skulle den rättsvetenskapliga enheten grundas i konstaterade tids- och rumsbegränsade regelbundenheter i mänskligt beteende. Resonemanget innebär sålunda, ur väsensmetafysikerns synvinkel, en otillåten relativering av kunskapens grund:“/Ä/fven detta medgifvande, som var nödvändigt för att ej föra läsaren ur den föreskrivna tankegången, är större, än vi kunna stå vid detsamma.”156 Stahl sammanfattade den kunskapsteoretiska rationalismens grundläggande drag i postulatet:“Es gibt keineVeränderung!”157 Denna passus, särskilt i kombination med Kants förnuftskritik, avslöjar att det främlingsskap inför den fysiska världen som är karakteristiskt för alla typer av väsensmetafysik egentligen inte avser föränderligheten i sig. Förnekandet av tillvarons skiftningar gäller i stället deras bakomliggande syfte, ändamål eller orsak; kunskapsdisciplinernas svårigheter att uppfylla vetenskaplighetens fodringar har sin grund i de “Bewegursachen” som kommer till uttryck i dessa förändringar. Det är således inte mångfalden i sig som hotar den vetenskapliga enheten, vetenskapens hegemoni kan endast brytas av en annan enhet i kunskapen. Denna konkurrerande enhet har en beskaffenhet som innebär att den åtminstone måste uppfattas vara besläktad med väsensenheten; den uppvisar enhet i såväl tid som rum. Ändock är det verkligen fråga om en“annan” enhet. Jämsides med de drag som avslöjar dess grundläggande släktskap med väsendet, så uppvisar den direkt motsatta egenskaper. Den alternativa grunden utgörs egentligen av ett närmast obegränsat antal olikartade grunder, som dessutom är stadda i förändring. Den skräck inför mångfalden som drivit det mänskliga tänkandet att söka en arkimedisk punkt visar sig således ytterst såsom ett avståndstagande från det tids- och rumsligt bed e l 1 78 156 Nordling, a a, s.4. 157 Stahl, a a, bd.i, s.55:“Dieses Postulat führte - wie unten zu zeigen ist - von der früheren Stufe nothwendig aus die Kants, und verbindet so die neueren Systeme mit den ihm vorausgehenden”. den indi f fe renta mångfalden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=