d e l 1 74 kausalitet. Omvänt, det vill säga ur metodologisk synvinkel, utgör parternas sätt att behandla föremålen det kronologiskt första. Betraktelsen av dessa handlingsmönster utgör den enda möjliga vägen till den juridiskt avgörande insikten i det traderade föremålets väsensattribut.Av det faktum, att parterna väger, mäter eller räknar tingen, konstruerar naturrättsläraren orsaken till ett sådant beteende. Parternas uppvisade likgiltighet kan inte sägas vara en logiskt nödvändig grund för försträckningens rättsföljd, utan på sin höjd ett mellanled. Bakom likgiltigheten återfinner juristen i stället föremålet för transaktionen och framför allt detta föremåls objektiva princip eller natur. Redan det första ledet i denna argumentation inger emellertid betänkligheter: Hur kan man, med den automatik och logiska säkerhet som väsensmetafysiken kräver, överhuvudtaget vara säker på att parternas mätande, vägande och räknande verkligen ger uttryck för indifferens inför tingens individualitet? De mänskliga dispositionernas faktiska inriktning kan vara grundad i ett stort antal mer eller mindre logiska skäl. Detta handlingssätt kan till och med utgöra resultatet av ett - eventuellt ömsesidigt - förbiseende eller misstag. De bekväma, yttre kännetecken, som Nordling hänvisade till, utgör därför på intet sätt ett bindande bevis för någon sådan likgiltighet och än mindre för försträckningsföremålets fungibilitet. Det är visserligen helt rimligt att anta att rättsobjektets beskaffenhet påverkar parternas inställning till den aktuella rättshandlingen, men detta förhållande låter sig inte konstrueras såsom en logisk kausalitet. Parterna måste inte - automatiskt och med vetenskaplig nödvändighet - behandla fungibla föremål annorlunda än icke-fungibla. I den sinnliga världen är väsensenhetens verkningskraft, dess förmåga att diktera sina följder, uppenbarligen mycket svag. På sin höjd förefaller detta antagande om en ursprunglig kausalitet mellan väsen och uttryck ge uttryck för en konstruerad enhet av orsak och verkan151. Det är möjligt att ett föremåls principiella 151 Se till exempelWolff, Christian, Vernünfftige Gedancken von Gott, derWelt und der Seele des Menschen, §§ 29, 30, 143.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=