d e l 1 58 Likställandet av det “det logiskt nödvändiga” och det vetenskapligt bestämda innebär också en uttrycklig hänvisning till den kunskapsart som nått längst i denna strävan mot absolut vetenskaplig enhet. Logiken, som enligt Stahl är denna filosofis hjärta,121 har drivit denna stränghet i bevisningen till dess yttersta gräns: I förordet till Immanuel Kants Kritik der reinen Vernunft kommer logikens centrala roll för vetenskapens enhet till särskilt tydligt uttryck. Logiken utgör, menade Kant, ett mönster för all vetenskaplighet. Denna uppgift - vetenskapens propodeutik123- har logiken i kraft av sin renhet; den logiska kausaliteten innefattar samma automatik i förhållandet mellan grund och följd som i exemplet ovan ur läran om de fungibla tingen. Den kunskap som omedelbart följer av insikten i dess orubbliga grund är av samma beskaffenhet som det föremål som den avspeglar, det vill säga den är såväl konstant som allmängiltig.Om endast apriorisk kunskap kan uppfattas som vetenskapligt bestämd, så innebär detta att logiken närmast utgör vetenskapens natur. Kant hävdade att logikens vetenskapliga särställning också avspeglade sig i de yttre kriterier som är karakteristiska för en disciplin som rör sig längs vetenskapens säkra väg.124 De logiska kunskapsarternas historia uppvisade följaktligen såväl framsteg som samstämmighet mellan sina utövare: “Ob die Bearbeitung der Erkenntnisse, die zumVernunftgeschäfte gehören, den sicheren Gang einerWissenschaft gehe oder nicht, das lässt sich bald aus dem Erfolg beurtheilen.Wenn sie nach viel gemachten Anstalten und Zurüstungen, sobald es zum Zwecke kommt, im Stocken ge- “Damit ist nun aller lebendige Zusammenhang in der Welt aufgehoben, Freiheit ist unmöglich, das Verhältniß von Ursache undWirkung besteht nur noch scheinbar, inWahrheit ist alles wie in der Logik und Geometrie blos Grund und Folge.”122 nachdem der Erweis entweder durch Schlüsse die aus gewissen Gründen hergeleitet werden, oder durch rechtmässige Zeugnisse geführet wird”. 121 Stahl, a a, bd.i, s.99:“Man kann die Logik das Herz der neueren Philosophie nennnen, das ihre Pulse aussendet und wieder in sich zurückschlingt”. 122 A a, bd.i, s.53. 123 Se Kant, Kritik der reinen Vernunft, s.16: “Vorhof der Wissenschaften”. 124 Se a a, s.15.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=