d e l 1 38 med det faktiskt existerande; Stahl menade, att denna filosofiska misantropi är särskilt tydlig hos Platon:66 Den kunskapsteoretiska utgångspunkten, att objektsvärlden dikterar kunskapens sanna innehåll68, ledde filosoferna till att uppställa ytterligare krav på denna kunskapsgrund. För att uppfylla behovet av enhet i det mänskliga vetandet tvingades de överge den fysiska världen och i stället vända sig till dess bakomliggande ändamål. Därmed introducerades det som Friedrich Kaulbach träffande betecknat som väsensmetafysik i kunskapsteorins historia: Vetenskaplig kunskap avsåg inte längre föremålens fysiska egenskaper.69 Det kunskapsteoretiska intresset riktades i stället i första hand mot tingens väsen och de attribut som nödvändigtvis följer ur denna enhet. Detta var nödvändigt, ty endast överensstämmelsen mellan föremålets väsensegenskaper och kunskapens innehåll kunde utgöra den selektionsgrund som bilägger de lagstridiga striderna och därmed garanterar vetenskapliga framsteg. 66 Se a a, bd.i, s.14: “An Platon ist die Unbefriedigung jedes großen Gemüthes durch die irdischen Dinge offenbar”. 67 A a, bd.i, s.46. 68 Underrubriken till framställningen av den platonska filosofin lyder: “Die Ideen und ihre Erkenntniß”, se a a, bd.i, s. 8. 69 Tingens existens. “Von dieser Welt, welche sie außer der Vernunft des Betrachters anerkennt, muß sie denn auch zu einem Prinzipe derselben, welches außer seinerVernunft besteht, zu einem objektiven Prinzipe gelangen,Wasser, Feuer, dem Naturzweck, der Idee. Sie gesteht diesem eine eigenthümliche Beschaffenheit undWirkungskraft zu, so wie sie es für nöthig hält, um dieWelt zu erklären, nicht so, wie das Denken ohne Betrachtung der Welt blos nach seinem eigenen Wesen statt nach dem ihrigen es fordert.”67
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=