av denna strävan:61 “Die Philosophie der neueren Zeit soll hier als eine große geistige Entwicklung erscheinen, in der jeder Schritt durch die vorhergehenden motivirt ist, jeder Gedanke im Mittelpunkte durch alle Sphären dringt, und wie bey organischen Erzeugnissen erst die Frucht aufklärt, wohin es im Keime abgesehen war.”62 Strahl menade dessutom att denna framställningsteknik utgör en garant för framställningens riktighet, ty Sedd ur ett dylikt genetiskt perspektiv ter sig den klassiska grekiska filosofin inte enbart såsom det kronologiskt första i kunskapsteorins utveckling. Antagandet att kunskapens grund återfinns i dess objekt utgör dessutom kunskapsteorins mest naturliga - ja, nästan självklara - utgångspunkt. De grekiska filosoferna, Stahl hänvisade framför allt till Platon och Aristotoles, formulerade ett kriterium på enhetlig och därmed vetenskapligt säker kunskap som förefaller stödja sig på en allmän iakttagelse av mänskligt beteende. Människans sökande efter kunskap tar sig i allmänhet uttryck i ett behov av att utforska en utanför medvetandet liggande objektiv verklighet. Från denna insikt är steget inte långt till Platons och Aristotoles antagande om kunskapens ontologiska grund, nämligen att kunskapsobjektet är det primära, till vilket sedan kunskapen sluter sig.Total överenstämmelse mellan utsaga och de relevanta egenskaperna hos objektet är därför det enda kriteriet på sann kunskap: d e l 1 36 “schon bey dem Beginne einer Richtung [wird] im voraus denVerlauf und das Ende angedeutet, und hinwieder die spätern Epochen an den Bestrebungen des Anfangs beleuchtet.Daß so die innernTriebfedern des Fortgangs sich aufhellen, die Annahmen und Systeme naturgemäß in einander greifen, ist die Gewähr, welche ich für die Richtigkeit der Darstellung suchte.”63 61 Se Stahl, a a, bd.i, s.7: “Es kann daher nicht um dieVollständigkeit der Schriftsteller und ihrer Meinungen zu thun seyn, sondern nur um dieVollständigkeit der wissenschaftlichenWege, und es fragt sich bei jedem Systeme nicht sowohl, welche Einrichtungen es für gerecht erkläre, als was ihm das Gerechte sei, und woher es die Kenntniß desselben schöpfe”. 62 A a, bd.i, s. xiv. 63 A a, bd.i, s. xivf.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=