“gesetzwidrige”skolstrider. Det är emellertid, enligt Kant, inte nödvändigt att alla parter erkänner existensen av en över alla olika synvinklar och antaganden stående högsta regel, för att en lagstridig akademisk tvist ska övergå i en lagenlig strid. Kants framställning av den så kallade fakultetsstriden utesluter visserligen möjligheten, att avsluta den lagvidriga striden mellan olika skolor och fakulteter genom en allmän överenskommelse.En sådan amicabilis compositio skulle nämligen innebära att vetenskapsmännen tilläts förfoga över vetenskapens grund. Konsensus mellan de stridande kan aldrig ersätta den lagenliga stridens domslut. Dessutom är konsensus en osannolik lösning på problemet med de akademiska striderna, ty meningsskiljaktigheterna mellan de stridande parterna är vanligen alltför stora. Grunden för den filosofiska fakultetens domsmakt måste sålunda sökas på annat håll. Inte heller Stahl accepterade att de lagstridiga skolstriderna skulle vara oundvikliga. Den insikt i filosofins relativa sanningshalt - dess tids- och rumsliga bundenhet - som kommer till uttryck i ovanstående citat måste följaktligen balanseras av ett annat perspektiv på filosofins historia. Av denna anledning ägnade Stahl också hela det första bandet av Die Philosophie des Rechts nach geschichtlicher Ansicht åt en genetisk framställning av såväl den allmänfilosofiska som den rättsfilosofiska kunskapen.59 Begreppet genetisk innebär härvidlag ett medvetet perspektivval i beskrivningen av filosofins historia. Genom detta framställningssätt framhävs draget av kontinuitet i historien just på bekostnad av insikten i de skilda lärornas egenart.60 Målet för den genetiska undersökningen är således snarare att blottlägga drivkraften bakom förändringarna än att beskriva de enskilda läror som är produkter r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 35 i sakens natur 59 Se särskilt a a, bd.i, s.xiv. 60 Jfr. Savigny,Vom Beruf, s.106f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=