förhindrar än underlättar de olika kunskapsdisciplinernas utveckling mot vetenskaplighet.Den otyglade mångfalden gör det nämligen hart när omöjligt “die Gemeinschaft des Wissens wieder zu erringen.”45 Också de som verkligen på allvar söker kunskap utifrån vetenskaplighetens egna fordringar46 kan därför komma att misslyckats, enbart “weil der Reichthum der Beziehungen und die immer anschwellende Masse ungenauer oder irriger Begriffe sie überwältigen.”47 Denna passus ger läsaren en aning om orsaken till att kunskapens tillväxt kan leda till vetenskaplig stagnation och meningslösa skolstrider. Det är, enligt Stahl, inte endast förekomsten av motsägelser eller direkta felslut i den traderade kunskapen som kan hota vetenskapens utveckling. Redan materialets mångfald hotar att förlama den vetenskapliga verksamheten.48 Samtidigt är det uppenbarligen inte kunskapsmassan i sig som orsakar vetenskapens stagnation.Ytterst beror denna situation på det mänskliga intellektets oförmåga att direkt - utan föregående bearbetning - behärska den sinnliga mångfalden.49 Till vetenskapens grundförutsättningar hör således insikten, att mänskligt vetande aldrig kan uppfylla kravet på empirisk fullständighet. Allt tänkande utgör i stället resultatet av ett mer eller mindre medvetet urval. Med utgångspunkt i människans begränsade kunskapsförmåga måste det kunskapsteoretiska intresset länkas i en annan riktning. Om all kunskap har sin grund i ett urval av sinnesintryck och förnimmelser, förefaller det rimligt att i första hand intressera sig r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 31 45 Stahl,a a, bd.i, s.x. 46 Se Sandström, Marie, Die Herrschaft der Rechtswissenschaft, passim. angående den närmare innebörden av denna argumentationsgrund. 47 Stahl, a a, bd.i, s.xiv. 48 Jfr. Savigny, se Sandström, a a, särskilt s.110. 49 Se Nordling, ErnstViktor, Den juridiska encyklopedin, 3 §:“Den menskliga ofullkomliga vetenskapen”. Endast ett “ofullkomligt förnimmande” är möjligt för människan “och derför är hennes vetenskap ofullkomlig”. 50 Se Stahl, a a, bd. i, s.186:“Es bleibt nur dieWahl zwischen logischem Despotismus und individueller Willkühr”. från logisk despoti till individuellt godtycke50
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=