RB 63

vara korrekt. I motsats till företrädarna för den samtida rättsvetenskapen betraktade han “nämlich die Jurisprudenz geradezu als die Wissenschaft des ‘natürlichen Rechts’, während sie nach ihrem bis jetzt unbestrittenen Begriff dieWissenschaft des positiven Rechts ist, er betrachtet sie als dieWissenschaft des imVolke lebenden Rechts statt des imVolke geltenden Rechts”614. Orsaken till diskrepansen mellan jurisprudensens faktiska och egentliga föremål måste, enligt Kirchmann, sökas i rättsvetenskapens natur. Enskilda rättsvetenskapsmän eller skolor kan inte beskyllas för att ha valt fel föremål för sitt kunskapssökande. Det filosofiska kravet på enhet i kunskapen tvingar dem att söka ett mer lätthanterligt kunskapsobjekt än den i folket levande rätten. Enligt detta synsätt är och förblir vetenskap och rätt principiellt oförenliga. Också på denna punkt förefaller Stahl vara enig med Kirchmann. Ur rättsvetenskaplig synvinkel ter sig den naturliga rätten minst sagt svårbestämbar: Kirchmann “macht zu ihrem Gegenstande das, was nur innerlich und nur potentiell und unbestimmt imVolke ist, statt das was bereits äußerlich und actuell in bestimmter Gestalt verwirklicht ist.”615 Vetenskapen kommer nämligen aldrig att vara i stånd att avbilda det mänskliga livet i all dess komplexitet och dynamik: “Denn daß die Jurisprudenz nicht dem rastlos jagenden Leben nachkomme, daß sie nicht den vernünftigen, sei es den ewigen oder den für Zeit und Zustand gemäßen, Inhalt gebe ...”:616 Därmed förefaller jurisprudensens värdelöshet, åtminstone i teoretiskt hänseende, vara bevisad. Rättsvetenskapsmännen förmår inte avbilda rätten såsom den egentligen är beskaffad. av s l u t n i n g 264 614 A a, s.4. Min markering. 615 A a, ibidem. 616 A a, ibidem. “Dagegen das imVolke geltende Recht, welches in Wahrheit das Object der Jurisprudenz ist, erreicht sie vollständig, jeder Aenderung darin kann sie nachkommen, und seinen Inhalt stellt sie adäquat dar.”617

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=