RB 63

till särskilda omständigheter, bara uppfattas som en ren, logisk följd av en allmän regel. I många fall kommer de olika tillvägagångssätten ge samma resultat;“/i/st nun ... [det omtvistade fallet] mit den im Rechte schon ausgebildeten völlig derselbe, so daß sie sich decken, dann unterscheidet sich die Anwendung nicht von logischer Subsumtion.”577 Innehåller det aktuella fallet “aber irgend eigenthümliche Beziehungen”, blir en logiska subsumtion omöjlig och “so wird die Anwendung dann zur freyen Nachbildung.”578 Befriad från den logiska argumentationsstrukturen kan domaren ta hänsyn till rättens enhet, likaväl som till billigheten i det enskilda fallet: Detta förfarande, som står i direkt motsättning till de rationalistiska juristernas försök att reducera det enskilda fallets lösning till en osjälvständig följd av en rättsregel, är, enligt Stahls mening, karakteristiskt för de romerska juristernas sätt att arbeta.580 Det är också i detta sammanhang som Stahl citerade Savignys uttalande om de romerska juristernas förhållande till de juridiska begreppen: “den Römern seien ihre Rechtsbegriffe lebendige Personen.”581 Detta utgör ett ytterligare ett indicium för antagandet att Stahls rättsinstitutslära inte nödvändigtvis behöver förutsätta en hypostasering av rättsbegreppen. Det är nämligen inte begreppen, utan förhållandena, som “unserer Jurisprudenz d e l 2 250 “DasVerfahren des wahren Praktikers ist darum nie ein bloßes Schließen; sondern es ist ein sicherer Blick, der eben die lebendigen Bestimmmungsgründe anschaut oder wissenschaftlicher ein Versuchen nach allen Seiten hin, wie die Entscheidung mit ihrem Erfolg noch in dieses oder jenes Institut eingreift, sich zu der und jener leitenden Rück-sicht verhält. Er bringt die Fälle unter das Recht, nicht wieWorte unter ein Register, sondern wie Glieder in einen Organismus, in desssenWirkung sie harmonisch eingreifen sollen.”579 577 A a, bd.ii, s.166. 578 A a, bd.ii, ibidem. 579 A a, bd.ii, s.166f. 580 Se a a, bd.ii, 167. Stahl nämnde särskilt Papinianus arbeten som ett exempel på de romerska juristernas metodologiska skicklighet. 581 Se ovan s. 209, fn.453.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=