den ett försteg framför de övriga. Kunskapen om rättens syften och ändamål är en särskilt kvalificerad insikt i rättens natur, ty “/d/ieWissenschaft zeigt also den genetischen Zusammenhang des Geschaffenen, das Geschaffene selbst aber die Bestimmtheit, Individualität, ... , dieses ist die Sache des Wissens nicht derWissenschaft als solcher.”568 De rationalistiska juristernas ovana att uppfatta rätten såsom en vilande form måste därför, enligt Stahl, anses vara den främsta orsaken till de motsägelser och orimligheter som präglar de rättsvetenskapliga systemen: Än större problem hade emellertid detta synsätt förorsakat i den juridiska tolkningsläran. I sin beskrivning av rättsvetenskapens uppgift uppmanade Stahl rättsvetenskapmännen att avstå från sin futila jakt på ett perfekta systemet. Det är, hävdade han, “ihr nicht um die bloße Einsicht in das Recht zu thun”, i stället “wird [sie] betrieben, um das Recht anzuwenden.”570 Sedd ur rättstillämpningens synvinkel har denna till synes okontroversiella uppmaning en rad oväntade, och möjligen oönskade, konsekvenser. Rättsanvändningen är den “Akt, durch welchen das Recht den einzelnen Fall - wie durch seine Entstehung den ganzen Zustand - als einen noch ordnungslosen, aber nach Sitte und Ordung strebenden ergreift, und nach seinem Gedanken gestaltet, der Akt, wodurch es gleichsam den rohen Stoff sich selbst, dem sittlichen Leibe assimilirt.”571 d e l 2 248 “Allein in allem Organischen ist nie ein Glied blos Vorbedingung des andern, sondern immer wieder, um seiner Bestimmung zu entsprechen, zugleich von diesem bedingt. Es ist hier alles zumal, und eine Darstellung wie eine Anschauung, in welcher sich nicht die Wirkungen der spätern Institute schon als bestimmend und gestaltend bey den frühern zeigten, ..., ist unmöglich.”569 analog i slutet och rättens organi ska sammanhang 568 A a, bd.ii, s.36f. 569 A a, bd.ii, s.160. Min markering, 570 Se ovan s.207 fn. 440. 571 A a, bd.ii, s.165.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=