d e l 2 242 nas bearbetning av det juridiska stoffet, framför allt formuleringen av rättsprinciperna, tjänar således till att medvetandegöra och precisera den materiella rättsenhet som kommer ur rättsförhållanden. Drivkraften bakom rättsvetenskapsmännens arbete skulle således bestå i en strävan att av det rättsliga stoffet framställa en motsägelselös enhet, ty “/d/er Zusammenhang des Rechts besteht in den Rechtsinstituten.”556 Konsekvensen i den juridiska argumentationen skulle således utgöra resultatet av det kunskapsintresse som ligger bakom den rättsvetenskapliga bearbetningen; rättsvetenskapmännen betraktar rätten, med Schellings ord, “im Geist des Ganzen.”557 Ur denna synvinkel skulle alltså rättsinstitutet snarast beteckna ett för den vetenskapliga verksamheten unikt syfte.558 Den strävan mot vetenskaplig enhet som utgör rättsinstitutets drivkraft förekommer i någon form i varje rättsvetenskaplig verksamhet. I denna mening är Stahls rättsinstitutslära inte nydanande.Avsikten med denna definition av rättsinstitutsbegreppet är i stället att upplösa den till synes olösliga motsättningen mellan den vetenskapliga fordran på enhetlighet och stringens i den juridiska argumentationen och samhällets berättigade krav på rättens anpassning till nya förhållanden. Dessa drivkrafter hade, enligt Stahl, tidigare alltid givit upphov till en besvärande dualism i rättssystemet. Till skillnad från det rationalistiska schemat, som visserligen förefaller uppfylla de strängaste vetenskapliga fordringar, men aldrig är användbart för den praktiska juridiken, skulle det sanna systemet innefatta också rättens naturliga ordning. Dualismens orsak fann Stahl i de rationalistiska juristernas val av är rättsvetenskapen ett system? 556 Stahl, a a, bd.ii, s.150. 557 Se Sandström, Die Herrschaft der Rechtswissenschaft, s.61. 558 I detta sammanhang är Savignys utsaga, att “auch die Rechtsregel, so wie deren Ausprägung im Gesetz, hat ihre tiefere Grundlage in der Anschauung des Rechtsinstituts”, särskilt suggestiv, se System des heutigen römischen Rechts, bd.I, §5, s.9. Joachim Rückert har betecknat rättsinstitutet såsom “die Geist-Seite des Rechts” i motsats till dess “Natur-Seite”, rättsförhållandet, se a a, s.343.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=