rättsinstitut. Den akademiska juridiken skapar - bildar - därmed en ny och högre enhet i det juridiska systemet. I ovanstående citat gav Stahl ytterligare en ledtråd i sökandet efter en förklaring till rättsinstitutets självständighet som inte förutsätter existensen av personaliserade juridiska begrepp. Rättsförhållandet utgör ett rättens subjekt, till vilket rättsinstitut sluter sig i egenskap av predikat. Det faktum, att Stahl ger rättens faktiska underlag benämningen “subjekt”, kan sannolikt bara uppfattas på ett sätt; den främsta och ursprungliga drivkraften bakom rättsbildningen - den i huvudsak aktive parten i en sats - är just detta subjekt. Rättsförhållandena utgör följaktligen de hypostaserade begreppens antites. Vad gäller rättsinstitutsbegreppets innebörd är bilden mindre klar. Begreppet Prädikat kan ha en hel rad olika betydelser. Ett predikat kan till exempel utgöra ett väsensattribut, det vill säga “ein Prädikat in dem Sinne ‘an sich’,” eller beteckna en tillfällig - “akzidentell” - egenskap hos ett föremål.543 Det är uppenbart att Stahl, trots sin förkärlek för uttryck som för tankarna till juridisk väsensmetafysik, inte uppfattade rättsinstituten som bärare av metafysiska - naturrättsliga - principer. Klart är vidare, att predikatets funktion knyter samman denna satsdel med satsens subjekt. Predikatet anger en egenskap - i allmänhet i form av ett verb - som i satsen tillskrivs eller möjligen frånkänns “dem durch das Satzsubjekt bezeichneten Gegenstand.”545 Den för denna framställning relevanta frågeställningen, huruvida predikatet verkligen tillför satsen något som inte redan finns där, förorsakade redan i antiken strider mellan olika skolor. Enligt en uppfattning, tillskriven Antisthenes, saknar predikatet en självständig funktion i förhållande till satssubjektet: “dem einfachen Subjekt [kann] kein anderes Prädikat beigelegt werden ... als wieder nur das Subjekt selbst.”546 Platon invände, d e l 2 238 543 Se HistorischesWörterbuch der Philosophie, sp.1197, uppslagsord Prädikation. 544 I Die Philosophie des Rechts förekommer begreppen Natur och Wesen på var och varannan sida. 545 Se HistorischesWörterbuch der Philosophie, sp.1194. 546 A a, sp.1195
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=