Stahls rättsinstitutslära har ofta anförts som bevis för hypotesen, att redan historiska skolans metodlära förutsätter en långtgående hypostasering av de juridiska begreppen.523 Det finns flera skäl till detta antagande. Då juristen frågar sig varifrån rättens föränderlighet kommer, utgör hänvisningen till personaliserade begrepp ett möjligt svar på detta spörsmål. Om han i stället undrar, vari rättens enhet består, skulle svaret kunna tänkas bli detsamma. I Stahls beskrivning av rättsinstituten och deras verkningar finns attribut som överenstämmer med de hypostaserade begreppens typiska egenskaper. Som exempel på ett rättsinstitut anförde Stahl det juridiska begreppet possessio;“/d/ie possessio ist sonach kein Recht im römischen Sinne, aber sie ist, an allen Rechtsbildungen gemessen, einRechtsinstitut, und von einer und derselben selbstständigen Bedeutung gehen alle die juristischen Bestimmungen über ihren Erwerb,Verlust, wie alle ihre verschiedenen juristischen Folgen, Interdikte, Usucapion, aus.”524 Kontentan av denna passus förefaller vara att besittningens samtliga rättsföljder skulle härröra ur begreppet possessio.525 Orsaken till detta är, enligt Stahl, att rättsinstituten, i motsats till de enskilda rättsreglerna och rättsprinciperna, har ett eget inre liv.526 Rättsinstituten framställs som självständiga väsen - “ein Naturprodukt”527 - med bestämda egenskaper och verkningar, “/j/edes Verhältniß und Institut ist also eine organische Einheit”528. Karakteristiskt för dessa organismer är deras “besondere Natur und der Trieb.”529 En “lebend e l 2 232 523 Se Wilhelm, a a, s.83: “Eine Hypostasierung der juristischen Grundbegriffe war schon in der Lehre vom Rechtsinstitut festzustellen, nach welcher den Instituten als den Einheiten einer jeweils bestimmten Zahl von Rechtssätzen ohne Unterschied organisches Leben und ein ‘innerer Trieb’ zugeschrieben wurde”. 524 Stahl, a a, bd.ii, s.158f. 525 Walter Wilhelm har tolkat detta resonemang som ett belägg för att Stahl, i motsats till Savigny, inte gjorde, eller avsåg, göra någon absolut åtskillnad mellan rättsinstitut och rättsförhållanden, se Wilhelm, a a, s.15f. 526 Se Stahl, a a, bd.ii, s.169ff. 527 A a, bd.ii, s.47f., jfr. s.45f. 528 A a, bd.ii, s.147. 529 A a, bd.ii, s.170, jfr. s.13 (“aus dem innern Trieb des Rechtsinstituts...”), s.166 (“an demTrieb in ihnen und denWirkungen...”), s.171 (“der Trieb und Sinn der Rechtsinstitute...” och “ihre lebendigeWirksamkeit”) och s.156 (“aus dem innersten Trieb der Institute”).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=