RB 63

har ändamål och syften ersatt detta uttryck. Orsaken till att samhällsförhållanden i sig inte kan utgöra systematiseringsgrund är, att de enligt Stahls definition är “körperlich, materiell, eine feste gesetzmäßig sich erfüllende Einrichtung des Lebens.”485 Rätten, däremot, är i huvudsak ett intellektuellt sammanhang. Först då de faktiska omständigheterna övergått till att utgöra bevekelsegrunder för rättsbildningen, till exempel i form av en lagstiftarvilja, har de fått samma ideella karaktär som rätten i övrigt. Stahl markerade denna övergång från fakta till norm genom att påpeka att förhållandena endast ska utgöra civilrättens måttstock. Distinktionen mellan, å ena sidan, faktiska - reella - omständigheter och å andra sidan rättsliga ändamål återspeglas också i Stahls användning av uttrycket rättsförhållanden. Detta begrepp är, tillsammans medrättsinstitut, tveklöst det mest centrala i Stahls framställning av det naturliga systemet.Trots detta ter sig Stahls definition ambivalent. Rättsförhållandet beskrivs i Die Philosophie des Rechts ömsom som ett faktiskt förhållande, ömsom som syften bakom en handling. I ett sammanhang beskrev Stahl rättsförhållanden såsom“Complexe vonThatsachen und thatsächlichen Beziehungen und ihren rechtlichen Normen”486. Därmed skulle det vara betecknande för just rättsförhållandet, till skillnad från förhållanden i allmänhet, att relationen eller sakförhållandet underkastats rättslig reglering. Rättsförhållandet kan sägas ha en fot i var läger; det utgör ett såväl rättsligt som ickerättsligt fenomen.487 I en annan passus förstärks känslan av att rättsförhållanden, åtminstone delvis, har sin hemvist utanför rättssystemet. Samtliga rättsförhållanden bildar nämligen “einen Leib, das Recht aber ist die Gliederung zu diesem Leibe, es ist die bildende Kraft, welche dieVerhältnisse zu ihm gestaltet, und das Band, welches die Menschen in ihnen erhält.”488 I denna mening skulle begreppet rättsförhållande motsvara sådana faktiska förhållanden som regled e l 2 220 485 Se ovan, s.216 och fn.474. 486 A a, bd.ii, s.146. 487 Jfr.Wilhelm, a a, s.47, angående rättens formella och materiella element. 488 A a, bd.ii, s.113.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=