ningen.481 Detta var enligt Stahls mening ett allvarligt missgrepp: “Fälschlich behandelt man dies noch als Unterschied des Gegenstandes:dort sey die Sache, hier der Gebrauch der Gegenstand des Rechts.”482 Också företrädare för den historiska skolan hade begått detta misstag; Puchta ansåg sig till exempel ha funnit panträttens karakteristika i “das Recht auf denWerth einer Sache”. Hugo, Savigny, Heise, Eichhorn och Mühlenbruch hade däremot försökt korrigera sådana misstag genom att “wieder das Maas der Verhältnisse in das Civilrecht einzuführen.”483 Stahls kritik av Puchta är emellertid intressant också ur en annan synvinkel. I motsats till Puchta, som uppenbarligen hade försökt att finna ett entydigt och objektivt kriterium för pantavtalet, intresserade sig Stahl i stället för denna avtalstyps bakomliggande ändamål. Det är pantavtalets accessoriska karaktär - “die Bestimmung für ein anderes Recht als Deckung zu dienen”484- och inte panten i sig som ger denna rättshandling dess särprägel.Antagandet, att det naturliga systemet vilar påVerhältnisse, måste följaktligen modifierats. Det är uppenbarligen inte samhällsförhållanden i sig som skulle utgöra rättens enhetsprincip. I detta sammanhang hänvisade Stahl i stället till bestämningen, på andra ställen r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 219 481 Stahl hänvisade härvidlag till den så kallade institutionsuppdelningen. Typiskt för det rationalistiska systemet i allmänhet och Thibauts systemansats i synnerhet är att privaträtten, till skillnad från den offentliga rätten, indelas efter rättigheter. Därefter fortsatte systematiseringsarbetet med ledning av en analys av de olika objekten för den subjektiva rätten: “Die scheidende Cathegorie ist dann ... der Gegenstand der Rechte (Rechte auf Sachen, Handlungen, Personen)”. Slutligen påtvingades materialet logiska tankeformer och abstraktioner:“Bey jeder Gattung aber, die sich sofort ergibt, werden wieder gewisse Cathegorieen überall in derselben Weise durchgeführt z.B. Erwerb,Verlust,Ausübung,Abtretung, Subjekt, Objekt u.s.w., nach diesen werden die Rechte auf Sachen auf Handlungen u.s.w. alle in gleicher Ordnung abgehandelt. Mit größerem und geringerem Bestreben und konsequenter Durchführung, mit der und jener Abweichung ist dies die allgemeine ausschließliche Anordnung und Behandlung der ganzen modernen Jurisprudenz”, se a a, bd.ii, s.148. 482 A a, bd.ii, s.149, fn*. 483 A a, bd.ii, s.148. 484 A a, bd.ii, s.149, fn.**. rättsförhållandet och det naturl iga systemet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=