godtyckligt ändra lagen; han vill ändra den så att den överensstämmer med vissa förändrade förhållanden i samhällslivet. Subjektet, och dess handlingar, skjuts således in som ett förmedlande led mellan rätten och förhållandena. Så snart samhället ändrat sig så mycket att den befintliga lagen står i motsättning till de faktiska förhållandena, måste lagstiftaren gripa in och genom en lagstiftningsakt återställa enheten mellan norm och verklighet. Den positiva rättens bundenhet till faktiska förhållanden kan förefalla absolut: “Der Zusammenhang des Rechts mit den Lebensverhältnisses ist aber der, daß das Recht dieselben stets als seinen faktischen Stoff ergreift, und zur sittlichen Gestalt bestimmt”473. Rättens föränderlighet skulle i så fall endast utgöra en osjälvständig reflex av mänskliga livsvillkor.Detta kan dock, enligt Stahl, inte vara fallet. Lagstiftarens verksamhet dikteras inte av objektiva förhållanden.Varje lagstiftningsakt utgör visserligen en anpassning till nya förhållanden, men den är samtidigt resultatet av ett val. Detta är också förklaringen till att en maskin, hur avancerad den än är, aldrig skulle kunna inta lagstiftarens plats i rättsbildningen. Lagstiftningsarbetet har ett nödvändigt subjektivt inslag; den sker nämligen “in der Weise des Geistes”. Inte heller handlingen i sig är således central i Stahl metodologiska ansats. Själva lagstiftningsakten utgör bara avslutningen på en lång, intellektuell process. Stahls intresse gäller främst drivr ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 215 “Nun sind es aber doch Persönlichkeiten, freyeWesen, aus deren gegenseitigen Beziehungen und regelmäßigen Handlungen dieser Leib sich bildet. Deshalb kann das Band selbst, welches sie zu demselben gliedert, nicht auch ein leibliches seyn, sondern nur ein sittliches - und dieß ist das Recht. Dem Bestande nach sind dieseVerhältnisse körperlich, materiell, eine feste gesetzmäßig sich erfüllende Einrichtung des Lebens; aber der verbindenden bildenden Kraft nach, aus der ihr Bestand kommt, sind sie geistig, sittlich. Sie haben ihren Ursprung in Anforderungen an den Willen und ihre Erfüllung im Handeln; wenn gleich das Resultat dieser Handlungen eine ununterbrochene äusserliche Dauer ist.”474 473 A a, bd.ii, s.147. 474 A a, bd.ii, s.112f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=