Genom den specifika handling som stiftandet av en lag utgör ingriper lagstiftaren i föremålet för den juridiska kunskapen och förändrar det. Rätten kommer “durch diese That” att bli en annan. På ett liknande sätt skulle också praxis kunna påverka rättens utseende och innehåll. Prejudikatbildningen är visserligen, i förhållande till lagstiftning, en mindre direkt form av normbildning. Det är heller inte lika lätt att slå fast det ögonblick och den handling som utgör dess upphov. Då domaren avkunnar domen, oavsett på vilken nivå i domstolshierarkin detta sker, innebär denna akt likväl att en möjlighet till förändring har inträtt i rättssystemet. Såväl den ena som den andra verksamheten kan således resultera i ny rätt. Stahls intresse gällde mindre den lag eller det prejudikat som utgör resultatet av lagstiftarens eller domarens verksamhet än den verksamhet som kulminerar i lagstiftningsakten och domen. Det som slår betraktaren av lagstiftningsprocessen är att den förefaller utgöra en medveten handling från en eller flera personers sida. Lagstiftaren framstår som målmedveten, då han stiftar ny lag eller modifierar en äldre lag; han “vill” handla. Det är därför nödvändigt att ställa frågan:Vad driver lagstiftaren att skapa ny rätt?Vari ligger egentligen “die Aufforderung zur Gesetzgebung?” Om tanken på rätten som ett verk innebär en koppling till ett handlande subjekt, en lagstiftare eller domare, så utgör lagstiftarens medvetenhet en brygga mellan rättens föränderlighet och skiftande förhållanden för mänskligt liv. Lagstiftaren vill inte bara d e l 2 214 Wahl, ob in dieser oder jenerWeise, und ein Moment beginnt und vollendet sichtbar seine Gestaltung.”471 “Die Gesetzgebung hat also den Einklang herzustellen zwischen dem fortgeschrittenen Zustand und den bestehenden Einrichtungen, dann den Einklang unter diesen selbst, so wie eine derselben durch ihre eigene Ausbildung und Geschichte in Mißverhältniß mit den übrigen gerathen.”472 471 A a, bd.ii, s.141. 472 A a, bd.ii, s.140.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=