Det finns flera möjliga svar på denna fråga. Den huvudsakliga skillnaden mellan de olika förklaringarna till rättens föränderlighet består i sin tur av svaret på frågan, varifrån den pådrivande kraften kommer. Det ligger, med hänsyn till Stahls upprepade hänvisningar till kunskapsobjektet, nära till hands att anta, att den juridiska kunskapens alla egenskaper, inbegripet dess historiska karaktär, måste ha sitt ursprung i rätten. Förutsättningen för ett sådant betraktelsesätt är dock att rätten, eller någon av dess olika element, har förmågan att utvecklas fritt och av egen kraft. Det är inte svårt att finna stöd för en sådan hypotes i Stahls framställning. En i dessa sammanhang ofta citerad passus ur Savignys Vom Beruf - “/d/ie Begriffe und Sätze ihrer Wissenschaft erscheinen ihnen nicht wie durch ihreWillkühr hervorgebracht, es sind wirkliche Wesen, deren Daseyn und deren Genealogie ihnen durch langen vertrauten Umgang bekannt geworden ist”451- har ofta tolkats som en första ansats till en dylik hypostasering av de juridiska begreppen.452 Stahl anslöt sig också till uttryckligen till denna uppfattning: “Savigny sagt, den Römern seien ihre Rechtsbegriffe lebendige Personen.”453 Ordalydelsen ger till och med vid handen att Stahl i förhållande till Savigny hade tagit ytterligare ett steg i riktning mot personifieringen av de juridiska begreppen. Uttrycket wirklicheWesen har i Die Philosophie des Rechts ersatts av lebendige Personen. Om juristen på detta sätt uppfattar begreppen och rättsprinciperna som en slags juridiska kroppar 454, så är det d e l 2 208 451 Citatet avser särskilt de romerska juristernas sätt att umgås med de juridiska begreppen. Man kan emellertid på goda grunder anta, att Savigny delade denna uppfattning; i de romerska juristernas förmåga att besitta rättens ledande grundsatser vilar i själva verket dessa juristers storhet, se Savigny, Vom Beruf, s.18f. och s.21. 452 SeWilhelm, a a, s.83:“Zur Genugtuung der späteren Begriffsjuristen hatte Savigny zudem in seiner Programmschrift von1814 bemerkt, die Begriffe und wissenschaftlichen Sätze seien den römischen Juristen als ‘wirkliche Wesen’ erschienen, und hatte vom ‘Dasein’ und von der ‘Genealogie’ der Begriffe gesprochen”, med hänvisning till Vom Beruf, s.29. Jfr.Wilhelm, a a, s.117f. 453 Stahl, a a, bd.ii, s.167f. 454 Begreppsjurisprudensen är sannolikt den rättsvetenskapliga skolbildning som satte hypostaseringen av rättsbegreppen i system. Det suggestiva uttrycket juridiska kroppar härrör också från en av den tyska begreppsjurisprudensens förgrundsgestalter, Rudolf von Jhering, se Wilhelm, a a, s.113.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=