karakteriseras med hjälp av olika verb: Parten ger eller mottar och tredje man iakttar. På samma sätt bör det allmänna - kunskapen - uppfattas som ett verb, eller närmare bestämt som ett predikat. Förnuftet är, till skillnad från objekten, framför allt intressant i form av en viss bestämd aktivitet, nämligen sökandet efter kunskap. I förhållande till denna medvetna strävan ter sig det särskilda, oavsett om detta utgörs av resulatet av mänskliga handlingar eller av en organisk utvecklingsprocess, som i huvudsak passivt. Denna idealistiska ansats i kunskapsteorin innebar emellertid inte att objektsvärlden reducerades till en osjälvständig reflex av förnuftets handlingar. Subjekt och objekt måste betraktas såsom likaberättigade i kunskapsrelationen och vetenskapsmannens intresse gäller framför allt samspelet mellan dessa element: Det allmänna - förnuftets förmåga till abstraktion - och det särskilda, reella eller objektiverade utgör, enligt Schelling, dialektiska motpoler i en ständigt pågående skapelseprocess. Förbrukbarhetskriteriet utgör ett belysande exempel på denna antagna växelverkan mellan tanke och föremål. r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 175 “Daher ist Vernunft allein, und alles was ist, ist blos Vernunft. Die Aufgabe der Philosophie ist darnach, wie bey Fichte, die Erfahrungswelt aus derVernunft zu finden; aber nicht als eine blos vorgestellte, sondern als eine wirkliche, nicht zu zeigen, warum ich sie denken muß, sondern warum dieVernunft außer mir sie bilden muß. Um diese Aufgabe zu lösen, findet Schelling die Mittel eben in jenen beyden Reihen oder Potenzen, die bey Fichte das Ich bilden, dem Realen und Idealen. Was dort als Prozess des Bewußtseyn erscheint, wird hier zum Prozess derWelt. Beyde Potenzen, die gleich absolut sind, von denen keine ohne die andere je besteht, sind als lebendige, handelnde in einer mannigfachen Durchdringung begriffen, in welcher ein stetes Aufwärtssteigen von der Vorherrschaft des Realen zu der des Idealen statt findet - der Prozess der Potenzen.”363 363 A a, bd.1, s.245f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=