r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 17 nde r revolutionsåret 1848 publicerades en egenartad plädoyer för den rättsvetenskapliga forskningen. Redan artikelns titel - Rechtswissenschaft oderVolksbewußtsein? - avslöjade dess polemiska syfte; arbetet skulle framför allt uppfattas såsom en “Beleuchtung des Herrn Staatsanwalt von Kirchmann gehaltenen Vortrags: Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz als Wissenschaft.”1Visserligen antog artikelförfattaren, Friedrich Julius Stahl, att var och en redan av titeln måste dra slutsatsen att det var fråga om ett elaborerat skämt,“eine Paradoxie der Laune.”2 Också Julius von Kirchmann hade, enligt Stahl, varit medveten om denna risk och därför tillfogat, att föredraget utformats med både “Ernst und Wahrheit.”3 Trots den ur rättsvetenskapsmannen Stahls synvinkel löjeväckande titeln hade Kirchmanns argument vunnit stort gehör.Texten utgavs i tre upplagor 1847-48 och kom på detta sätt att spridas långt utanför den ursprungliga kretsen av åhörare i Berlins Juristische Gesellschaft. Kirchmanns åsikter Inledning U 1 Se Stinzing,Roderich von - Landsberg, Ernst, Geschichte derWissenschaft in Deutschland. Neuere Zeit, bd.viii, Geschichte der deutschen Rechtswissenschaft, avd.iii, halvband ii, s.737 och fn 2. 2 Stahl, Friedrich Julius, Rechtswissenschaft oderVolksbewußtsein? Eine Beleuchtung des von Herrn Staatsanwalt von Kirchmann gehaltenen Vortrag: DieWerthlosigkeit der Jurisprudenz alsWissenschaft, s.1. 3 A a ibidem. Jfr Kirchmann, Julius von, Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz als Wissenschaft, s. 7:“Das Thema meines heutigenVortrags kann leicht zu derVermutung Anlaß geben, daß es mir dabei nur um einen pikanten Satz zu tun gewesen sei, unbekümmert um die tiefere Wahrheit der Sache”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=