mottagarens borgenärer i en fördelaktigare position, medan den andre partens, försträckningsgivarens, borgenärer missgynnas av rättshandlingen. Den senare gruppen - givarens borgenärer - har i stället i allmänhet intresse av att uppfatta rättshandlingen som ett lån; äganderätten till ett föremål är ju i allmänhet att föredra framför en mer eller mindre osäker fordran. En fungerande kreditmarknad synes således förutsätta en rättslig regleringen som gör det möjligt för tredje man att överblicka rättshandlingens sakrättsliga konsekvenser. Detta ställer emellertid höga krav på den juridiska analysen. De aktuella rättshandlingarna ter sig utifrån, det vill säga ur tredje mans perspektiv, som identiskt lika; detta avspeglas i den gemensamma definitionen för dessa avtalstyper. Avsikten med avtalet, till exempel huruvida återbetalning ska ske i form av återlämnande av samma föremål eller av andra saker, består vid denna tid endast av ett historiskt konsensus mellan parterna.Varken partsviljan i sig eller yttre handlingssätt kan utgöra grunden för det sakrättsliga skyddet. Bara en möjlighet återstår; skillnaden i sakrättsliga konsekvenser måste bero på det traderade föremålets beskaffenhet. Återigen befinner sig rättsobjektet i fokus för det rättsvetenskapliga intresset. Detta resonemang har sin grund i en till synes trivial iakttagelse. Den som betraktar faktiska överlämnanden av föremål från en part till en annan kommer i allmänhet - under förutsättning att traditionen sker med avsikt att mottagaren ska beredas möjlighet att nyttja och bruka tinget - att anse sig kunna beräkna den aktuella rättshandlingens rättsverkningar. Iakttagaren känner sig säker på att ett viss typ av överlämnanden ger upphov till ett krav på att det aktuella föremålet ska återlämnas. Andra former av tradition - trots att de till det yttre ter sig identiska med de förra - kopplas i stället samman med krav på återbetalning i form av andra saker av samma slag.Tredje mans eventuella insikt i de olika rättshandlingarnas obligationsrättsliga följder kommer, i alla fall då det gäller förhållandet mellan lån, hyra och försträckning, också att upplysa honom om de sakrättsliga verkningarna av trad e l 1 148
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=