faktiska inställning till föremålet en rent subjektiv bestämning av avtalets inebörd. Partviljans hemvist är - om den överhuvudtaget någonsin existerat - parternas medvetande.307 Sammantaget kan man konstatera att konsensus, i alla fall för tredje man, förefaller vara en undflyende bedömningsgrund för avtalens sakrättsliga konsekvenser.308 Då 1800-talets jurister konstaterade att den fria partsviljan med viss möda kunde läggas till grund för obligationsrätten, tvingades de samtidigt medge att den på sakrättens område måste kompletteras med en objektiv, “saklig”, bestämning. Den systematiska avgränsningen av försträckningen, främst gentemot lånet, förutsatte att man - vid sidan av parternas inställning - lyckades finna ett särskiljande drag. I den romerska rätten existerar vid sidan av syftet med rättshandlingen - causa - en sådan kompletterande bestämning av försträckningen. Detta avtals sakrättsliga rättsverkningar, framför allt övergången av äganderätten från givaren till mottagaren, förutsätter förfintligheten av gods av en särskild beskaffenhet, så kallade utbytbara föremål.Tingens utbytbarhet utgör just ett slags sammansmältning av parternas inställning till föremålen och deras objektiva, inbördes likhet. Därigenom hamnade parternas sätt att behandla föremålen i fokus för den juridiska analysen. Vägandet, mätandet och räknandet föreföll utgöra ett såväl bekvämt som säkert uttryck för detta förhållande mellan avtalsparterna och det överlämnade föremålet. ErnstViktor Nordling förkastade emellertid denna lösning. Paulus definition av mutuumvar i så måtto felaktig, att den lade allt för stor vikt vid det yttre och formella i försträckningssituationen.Det sätt på vilket tingen behandlas avspeglar, om det överhuvudtaget d e l 1 146 307 Partviljan ges ofta en manifest utformning, till exempel i form av avtalstext, men detta utgör bara ett reellt uttryck för den egentliga, ideella, rättsgrunden. 308 Denna osäkerhet skulle naturligtvis vara ytterst problematisk kreditmarknaden. Insolvensrättens problematik är på detta sätt nära förbunden med utformningen av sakrätten. den osynl iga för sträckningsvi l jan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=