en godtagbar rättsvetenskaplig grund för försträckningens rättsverkningar leder till slutsatsen att strävan i sig är futil. Sökandet efter en objektiv grund för mutuumslutade i total förvirring.Om försträckningsobjektets natur tänks utgöra avtalets rättsgrund - vilket utan tvekan rimmar väl med användningen av begreppsparet res fungibiles - res non fungibiles - ges detta realavtal visserligen en i alla bemärkelser real, objektiv grund280, men samtidigt förmenas parterna varje dispositionsmöjlighet över avtalets rättsverkningar. Logisk despotism råder i privaträtten. Utgår juristen i stället från antagandet, att rättssubjektets fria vilja är avgörande för bedömningen av rättshandlingar, reduceras rätten till att utgöra ett skydd för denna principiella frihet. Den rättsliga regleringen bildar i detta fall bara väggarna för det frirum281, inom vilket det individuella godtycket tillåts härja fritt. Parallellen till tidens kunskapsteoretiska dilemma är slående: Också i filosofin står valet mellan en subjektiv och en objektiv grund. Efter Kants kritik av det rena förnuftet måste det ha förefallit omöjligt att hänvisa till en objektiv kunskapsgrund för vetenskapliga utsagor. Frågan om den aprioriska kunskapens vetbarhet hamnade i centrum för den kunskapsteoretiska debatten: Hur kan man överhuvudtaget bevisa en över tiden och rummet stående rättsgrunds existens? Än mindre, naturligtvis, låter sig dess innehåll framställas med vetenskaplig precision. Den kantianska lösningen ter sig visserligen filosofiskt otadlig, men förmedlar samtidigt en närmast klaustrofobisk känsla. Den vetenskapliga argumentationsgrundens räckvidd måste,med utgångspunkt i kritiken av det rena förnuftet, uppfattas som oerhört inskränkt. I den vetenskapliga strukturens frånvaro behärskas kunskapen huvudsakligen av yttre, tillfälliga, ändamål. Det val mellan Scylla och Charybdis som den kantianska förnuftsståndpunkten ställer filosofen inför har således sin motsvarighet i försträckningslärans alternativa rättsgrunder. d e l 1 134 280 Se Zimmermann, Law of Obligations, s.163ff., jfr. Kaser, a a, §122.ii.1, s.525. 281 Se Coing, a a, s.189: “Aber der rechtliche Freiheitsbegriff ist wesentlich negativ; es schließt aus das andere - ... - unser Handeln bestimmen; er steckt ferner die Grenzen dieser Handlungsfreiheit ab.Was Freiheit positiv ist, braucht er nicht zu definieren”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=