jer ur detta axiom kan visserligen vara nyttig på olika sätt, men den uppnår, enligt den kritiska metoden, aldrig vetenskaplig status. Kant avsåg uppenbarligen inte att ökningen av förnuftets räckvidd också skulle innebära en utvidgning av det vetenskapliga kunskapsområdet. Med utgångspunkt i den kunskapsteoretiska analysen måste följaktligen slutsatsen, att ett “zivilrechtliches System, entfaltet aus den Grundregeln der Privatautonomie, das ist in der Tat die orginale Schöpfung Savignys, ohne welches caput und fundamentum das Zivilrecht des 19. Jahrhunderts nicht zu denken ist” förses med en rad reservationer. Förhållandet mellan den kantianska privatautonomin och utvecklingen av privaträtten under 1800-talet kan knappast beskrivas i termer av en enkel kausualrelation.Att subjektiveringen av kunskapsteorin har sin direkta motsvarighet på rättens område i historiska skolans - bl.a. Savignys - emancipation av rättssubjektet är obestridligt. Som Hans Kiefner påpekat, genomsyras Savignys privaträttssystematik av begrepp somperson, frihet ochvilja.240 Samtidigt är det uppenbart att Savigny, i motsats till Kant, förutsätter att denna systematik, från dess första grund till de yttersta följderna, kan vara vetenskaplig till sin natur. Något kritiskt förbehåll förekommer inte i Savignys resonemang. Redan på grundval av denna iakttagelse kan man anta att den “kopernikanska” vändningen i filosofin knappast medförde en motsvarande omvälvning på juridikens område. Därtill krävs något ytterligare. Privatautonomins övergång från juridiskt, eventuellt kvasivetenskapligt, postulat till rättsvetenskaplig princip förefaller förutsätta en vidareutveckling av Kants transcendentalfilosofiska ståndpunkt. Ett ytterligare belägg för hypotesen, att emancipationen av rättssubjektet förutsätter en annan kunskapsteoretisk grund än den kantianska, utgör den motsättning som uppstår mellan den antagna utgångspunkten för privaträtten - den allmänna frihetslagen - och rättssubjektens utövande av denna frihet. Den abstrakta r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 119 240 “Person, Freiheit,Wille: Das ist die Nomenklatur, die das ganze System Savignys durchzieht...”, se Kiefner, Hans, Der Einfluß Kants aufTheorie und Praxis des Zivilrechts im19. Jahrhundert, s.7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=