Man kan fråga sig, vad denna ökning av förnuftets räckvidd ska tjäna till, då den uppenbarligen inte leder till en motsvarande utvidgning av den vetenskapliga argumentationsgrundens tilllämpningsområde. Resonemang kan endast uppfattas som vetenskapliga, då varje argument omedelbart eller medelbart med logisk nödvändighet kan härledas ur en första orubblig grund. Den allmänna frihetslagen och andra objektsbetingade sentenser kan, i enlighet med den kritiska metoden, aldrig utgöra sådana utgångspunkter för den vetenskapliga argumentationen. Det var heller inte Kants avsikt. Införandet av materiella ordningsprinciper i de objektsbestämda kunskapsdisciplinerna, såsom privatautonomin i juridiken, hade endast till syfte att till det yttre göra dessa ämnen mer lika de egentliga vetenskaperna. Den metafysiska ansatsen gällde följaktligen inte argumentationens innehåll, utan endast dess form. Den översta ordningsprincipens innehåll var och förblev ett antagande, men med utgångspunkt i detta postulat föreföll i varje fall slutsatserna som kunskapsteoretiskt välgrundade och “vetenskapsliknande”. Den dogmatiska metoden kan därför, enligt Kant, tillämpas på alla kunskapsområden. Denna ansats gav naturligtvis upphov till en helt annan hermeneutik än den kritiska metodens aboluta vetenskaplighet. Kaulbach har beskrivit det för denna ståndpunkt typiska uttryckssättet på följande sätt: r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 117 “Daher ist es der Hermeneutik der endlichenVernunft angemessen, die Behauptung der totalen Einheit des Universums in der Weise des ‘als ob’ zur Sprache zu bringen.Wir müssen Natur undWelt so denken, als ob sie das vollkommene Ebenbild derVernunft wäre und überall systematische Einheit zeige.Wir müssen auch die Organismen so denken, als ob in ihnen eine zwecktätige Intelligenz und ein Wille amWerke sei, die dafür sorgen, daß alles im Organismus durch innere Zweckmäßigkeit notwendig bestimmt ist.”235 235 Kaulbach, Die Philosophie der Beschreibung, s.348.Vad beträffar förhållandet mellannatur och historia, se framför allt uppsatsen Der Zusammenhang zwischen Naturphilosophie und Geschichtsphilosophie bei Kant, s.433, jfr. s.443. Övergången från natur till historia skedde inte, enligt Kaulbachs mening, i Kritik der Urteilskraft, utan först i skriften Idee zu einer allgemeinen Geschichte in weltbürgerlicher Absicht. Men genom detta arbete överfördes slutgiltigt den fria naturens hermeneutik till människans fria handlande,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=