använde Kant beteckningen Willkür för den enskildes frihet i stället för uttrycket Freiheit. Den allmänna frihetslag, som i citatet uppställs som naturrättslärans första axiom, är däremot en abstrakt ordningsprincip som, åtminstone till formen, förefaller fullkomligt förnuftsenlig.Men också denna abstraktion överskrider gränserna för vetenskapens möjligheter. Visserligen utgör frihetslagen, likhet med de formella tankekategorierna, en ordningsprincip som garanterar förnuftsenlighet i kopplingen mellan grund och följd. I motsats till tankekategorierna utgör detta antagande emellertid en materiell kunskapsgrund. I Kritik der reinenVernunft hade Kant slagit fast, att - med ett enda undantag - väsensenheterna inte kan vara vetbara saker.223 Likväl kan frihetslagen inte vara något annat än en utsaga om ett sådant ovetbart ting, nämligen rättens väsen eller natur. I en uppsats, Der Zusammenhang zwischen Naturphilosophie und Geschichtsphilosophie bei Kant, hävdade Friedrich Kaulbach att Kant “unterdessen eine philosophische Rechtfertigung dieser Konzeption in der Kritik der reinen Vernunft gegeben [hatte].”224 Detta ter sig till förstone som ett egendomligt påstående. I Kritik der reinen Vernunft slås gång på gång fast, att det vetenskapliga förnuftet aldrig kan överskrida erfarenhetskunskapens gränser, eller med andra ord, att I det följande modifierade Kant emellertid sin ståndpunkt. Ett och samma kunskapsobjekt måste ses ur minst två olika synvinklar; “/g/leichwohl wird, welches wohl gemerkt werden muss, r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 113 223 Stahl gav denna tankegång det träffande uttrycket “der Kantischen Unerkennbarkeit der Dinge”, a a, bd.i, s.187. 224 Kaulbach, Friedrich, Der Zusammenhang zwischen Naturphilosophie und Geschichtsphilosophie bei Kant, s.433. 225 Kant, a a,s.27. “wir von keinem Gegenstande als Dinge an sich selbst, sondern nur, sofern er Object der sinnlichen Anschauung ist d.i. als Erscheinung, Erkenntniss haben können ... ; woraus denn freilich die Einschränkung aller nur möglichen speculativen Erkenntnis der Vernunft auf blosse Gegenstände der Erfahrung folgt.”225
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=