ersattes därför statusläran med en icke-metafysisk - relativ - doktrin. I sin bok, Zur juristischen Methodenlehre im 19. Jahrhundert, beskriver Walter Wilhelm slutfasen i detta arbete. Den medeltida privaträtten hade, enligt den tyske germanisten Carl Friedrich von Gerber, I enlighet med den konstruktiva metod som Gerbers utarbetade underkastades det av social och ekonomisk status betingade rättssubjektet en långtgående rättsvetenskaplig abstraktionsprocess. Med induktionens hjälp skalades lager efter lager av icke-juridiska egenskaper av partsbegreppet till dess endast en abstraktion kvarstod, nämligen rättssubjektets rättsskapande kraft. Därefter skulle, enligt Gerber, också den tyska privaträtten bestå av ett “System freier Möglichkeiten der individuellen Beherrschung der Dinge, welche meistentheils keine besonderen geschichtlichen und socialenVerhältnisse, sondern nur die unmittelbare Kraft der Persönlichkeit zur Voraussetzung haben.”216 Sedd ur denna synvinkel skulle alltså den vetenskapliga oförmågan att vinna insikt i väsensvärlden utgöra den främsta förutsättningen för frigörelsen av rättssubjektet. Det faller sig naturligt att anta att relativeringen av de juridiska begreppen under 1800-talet har en tillräcklig grund i Kants kritik av det rena förnuftet. Parallellerna är slående. De rättsvetenskapliga lärorna subjektiverades. Det juridiska intresset försköts från objektiva egenskaper, fungibilitet eller status, till det betraktande rättssubjektet, tills synes på samma sätt som filosofen vände sig ifrån yttervärlden för att i stället söka kunskapens grund r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 109 “eine ‘gebundene Güterwelt’ zurVoraussetzung ... . Der größte Teil der Güter sei in den zahlreichen genossenschaftlichenVerbänden der Feudalordnung gefesselt gewesen. Unmittelbarkeit und Freiheit der individuellen Herrschaft über die Güter hätten ‘in vieler Hinsicht’ gefehlt, und die Bewegung der Güter sei zumeist nur innerhalb jener genossenschaftlichenVerbände gestattet und anerkannt gewesen.”215 215 Wilhelm, a a, s.98f., med hänvisning till Gerbers Zur Theorie der Reallasten i Gesammmelte Juristische Abhandlungen, s.214. 216 Wilhelm, a a, s.101, fn.49, se Gerber, a a, s.215.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=