7 9 lilla litteraturhistoria “I9en Danske og Norske Lovkyndigheds Historie” (1809; del 1, s. 202 k). Det sena 1800-talet präglades framför allt av den 0rsted-renässans, som inleddes av Carl Ussings doktorsavhandling “Anders Sandoe 0rsted som Retskerd” (1884) oeh som fullföljdes genom Carl Goos’, Johannes Nellemanns oeh Hans 011gaards omfattande framställning “Anders Sandoe 0rsteds Bervdning for den danske og norske Retsvidenskabs Udvikling, 1-111,1-2” (18841906; del 111, s. 80 f). Frantz Dahl dominerade helt dansk oeh även nordisk rättsvetenskapshistoria under hörjan av 1900-talet. 1 otaliga artiklar, kortbiograher, nekrologer oeh noriser behandlade han både nordiska oeh utländska rättslärda, oeh han utarbetade litteraturöversikterna i I fR på 1910-talet. Hans första större arbete var “Frederik VI og Anders Sandoe 0rsted i 1826. En aktmavssig Fremstilling” (1929; VE + 211 s., illustr.; 8:o), där han tog fram i dagen det s.k. skrivförbudet, som kungen hade utfärdar mot 0rsted.''’'’ Framställningen är ett gott exempel på de starka oeh svaga sidorna i Dahls författarskap, dels en outtröttlig samlariver oeh ett utförligt redogörande för det funna materialet, dels en fullständigt okritisk 0rsted-beundran. Dahls “juridiske Profiler” (1920; 229 s.; 8:o) är en samling tidigare publicerade tidskriftsartiklar, huvudsakligen över icke-nordiska rärtslärda. :o(> Införandet av juridisk ämbetsexamen år 1736 firades med “Festskrift i Anledning af lohundrede Aars Dagen for Indforelsen af juridisk Eksamen ved Kobenhavns Universitet, red. af E. Reitzel-Nielsen og C. Popp-Madsen” (1936; 534 s.; 8:o), som fortfarande är ett av de \'iktigaste arbetena om dansk rättsvetenskaps historia, detta i synnerhet på grund av Dahls “Hovedpunkter af den danske Retsvidenskabs Historie” (s. 1 17-255 oeh 500-530). Dahl behandlade perioden efter införandet av ämbetsexamen, medan Poul Jobs. Jorgensen redogjorde för riden från universitetets grundande till år 1736 i “Retsundervisningen og Retsvidenskaben ved Kobenhavns Universitet” (s. 11-114 och 495-499).^'" — Reitzel-Nielsen försökte sig också själv på rättshistoriskt författarskap, och han skrev i egenskap av Juristforbundets formand “Juristforbundets Historie 19181943” (1943; 239 s. inkl. reg.; 8:o), i vars förord han beklagade sig över svårigheterna “fordi adskillige Arkivalier fra den a:ldre Tid ikke la:ngere forePmdes”. J02 s. |S t. (|. 1 limniclstrup) ocli 1 liv I'-l.M, s. 120 t. (ti, H.illagcr); positiv rcccii- .^83-.V)3 (R. A. WVcdc). 100 Recensioner i 1'tlv 1030 B, sionsnppsats “lat lOrfattaröde ’ i |1- 1 1031, s. 200 Positiva recensioner i UfK 1020 B, s. 140 1. (Rnncl Berliti), [I l 1020, s. 300-360 (A. W'. Gadolin), .Sv) 1 R)21, s. 138-140 (C.. G. BjiSrlint;) och 1 tit 1022, s. +12-414 (K. Hageriip BnlB. 201 Positiva recensioner i L'llt 1 03^ B, s. 120-132 (t^irl Rasting) oeh ) 1037, s. 37-04 (Stig littil); positiva reeensionstippsatser “la 200-.irs jtihileiim" i I tlt 1037, s. 321-.>.17 (Ragnar Knoph) oeh “I'nixersitetet t)g den jitridiske Static! ” i Sv) I 10.1“’, s. 481-+00 (Pr. V inding Kriise). 202 Positiv recension i ) 1 0+.1, s. 183-101 (J. 1.. Bneh).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=