74 der “en systematisk fremstilling at reglerne om indkomst- og formueskat til stat og kommune”, och praxis hade beaktats så flitigt, att framställningen också kunde användas som handbok. 2.11. Folkrätten Folkrätten blev en av tidens moderiktningar inom rättsvetenskapen, och i synnerhet under tiden mellan världskrigen var tilltron till folkrättens möjligheter vid lösandet av internationella konflikter stor. Folkrättslitteraturen blomstrade i Norden, och det blev populärt att doktorera på detta område. På grund av talrika internationella avtal blev även den ‘positiva folkrätten allt viktigare. Redan under första världskriget publicerades ett par aktuella arbeten. Georg och Naphtali Cohns “Möderne Krigsret” (1913; [V] + 123 s. inkl. reg.; 8:o), som tidigare hade publicerats i Juridisk Tidsskrift, strävade enligt förordet till “at give en almenfattelig Fremstilling af de gaddende folkeretlige Regler om Landog Sokrigen og de Neutrales Retsforhold” med särskild betoning på för “forretningsdrivende og praktiskeJurister” viktiga frågor.'C. C. Heilesens “Love mellem Lande. Forelasninger over Fredssag og Folkeret” (1917; 189 s.; 8:o) hade enligt titelbladet tillkommit på uppdrag av den danska sektionen av “Den internationale Kvindekomité for varig Fred”. Axel Mollers “Folkeretten i Fredstid og Krigstid, 1-11,1-2” (1923-1934; VIII + 332, XV+ 203 + tabell och V+ 220 s.; 8:o) utgavs även på engelska i London. Den första delen behandlar allmän folkrätt, medan den andra delens första delband har underrubriken “Voldgift, Haagdomstolen, Folkeforbundet, BriandKelloggpakten” och det senare delbandet innehåller en framställning av “Krig og Neutralitet”. Moller framhöll, att tiden efter världskriget hade “medfört en Udvikling av Folkeretten i Fredstid, til hvilken intet tidligere Tidsrum hade set noget SidesnTke” och att även de nordiska länderna i hög grad bidragit till det internationella samarbete, som “er blevet Tidens Losen”. Carl Rasting gav för undervisningen i Arhus ut en lärobok “Folkeretten, I-II” (1940; [III] + 367 s. inkl. reg. och [IV] + 449 s.); den andra delen var en kronologiskt uppställd samling “Retskilder i Udvalg”.""’ Enligt förordet behövde studenterna en mindre omfattande framställning än Mollers handbok. Rasting framhöll, att han i boken inte tog ställning till det pågående kriget, i synnerhet inte till “den n^ske Aktion i Norden”. Då Ross för studenterna i Köpenhamn skrev sin “La.’rebog i Folkeret. Alminr9 1”’8 Positiv recension i L'fK 1915 B. 179 Alflller, 11,1, Forord. Recension .iv del I i LUTt 1926 B, s. 26~ F, av 11,1 i LMR 193.s B, s. .553-.?55, a\ 1 ocli 11,1 i riTs 1933, s. 394-401, av 2. nppl. av 1 och a\' 11,2 i 1 113 1938, s. 81-84 (alla N. \ . Boeg). 180 Kritisk recension i J 1940, s. ”46-752 (Knud Berlin). 108 t. (j. L. Buch).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=