71 ningsrätten är dispositionen i Berlins arbete helt traditionell, och den skiljer sig föga från Matzens (del III, s. 68 f.). Den första delen består av en kort inledning (s. 1-7), en “Forste Afdeling. Den danske Statsforfatningsrets historiske Udvikling og Literatur” (s. 8-54) och “Anden Afdeling. L4en nugitddende danske Statsforfatningsret” med avsnitten “Indledning” (s. 55-77), 1. “Landet” (78-99), 2. “Folket” (s. 100-218), 3. “Statsmagtens Organer. I. Kongemagten”, somockså behandlade regeringen och ministrarna (s. 219-325) och 4. “ ... II. Rigsdagen” (s. 326-464). Den andra delen bestod av avsnitten 5. “Den lovgivende Magt” (s. 5-156), 6. “Den udovende Magt” (s. 157-303), 7. “Den dommende Magt” samt 8. “Statsmagtens grtmdlovsbestemte Gramser” (s. 304-469). F’n stor del av det första bandet i Berlins framställnine: ersattes redan år 1944 O av Poul Andersens “Dansk Statsforfatningsret, I” (XV + 454 s. inkl. reg.; 8;o). Andersen tog i inledningen avstånd från de i den allmänna statsläran förekommande spekulationerna om "statens väsen’: “Saadanne Paastande unddrager sig i Regien enhver Verifikation”. Varje fråga rörande staten “maa stilles og soges besväret ud fra et bestemt af de flere erkendelsesniicssige Synspunkter, som kan anlegges overfor den ubestemte Forekomst, vi kalder Staten”. Man kunde undersöka staten från en historisk, sociologisk, psykologisk, politisk, ekonomisk eller rättslig synvinkel, och Andersens framställning behandlade “Staten fra et retligt Synspunkt, ... Staten som Retsbegreb”.'*’’ Plans Kelsen hade hävdat, att staten var endast ett rättsbegrepp, men det var enligt Andersen “kun et Postulat, at den ubestemte Forekomst, vi kalder Staten, kun skulde kunne begribes ud fra et retligt Synspunkt ”. Kelsens stora förtjänst låg därför “i hans Kamp mod SamPoul menblandingen af de forskellige Synspunkter (Metodesynkretisme)”. Andersen framstår i detta avseende som en representant för den statsrättsliga positivismen, som krävde en framställning utan ovidkommande, icke-rättsliga drag. A andra sidan inledde han sin framställning med ett par långa rättshistoriska kapitel: 1. “Forfatningshistorisk Oversigt” (s. 7-78) och 2. “Islands, Fxroernes og Grönlands forfatningsretlige Stilling gennem Fiderne” (s. 79-1 23), och även i övriga kapitel ingår rättshistoriska avsnitt. Den gällande rätten framställs i kapitlen 3. “Den danske Statsforfatningsrets Retsnormer” (s. 124-150), 4. “Danmarks Ferritorium” (s. 151-183), 5. “Dansk Indfodsret” (s. 184-286), 6. Iö3 “Statsstyret. Almindelig Karakteristik af dansk Statsstyre” (s. 287-302) med korta avsnitt om bl.a. “Demokrati” (29.5-296) och “Parlamentarisme” (s. 300302), 7. “Kongen” (s. 303-361) och 8. “Ministrene, Staatsraadet og Ministerraadet” (s. .362-444), vilka alltså nu inte längre behandlades i samband med kuncramakten. C» 162 Poul Andenen, Statstorhuningsret 1, .s. 1 I. Positiva recensioner i Utlv 1P44 B, s. l7s-lS() (j. Himmelsiriip), I 1944, s. 3.^‘>-342 (Ernst Andersen) oclt .Svj 1' 1944, s. 373-377 (E,rik Palilheck). 163 Poul Andenen, .Statslorlatningsrei 1, s. 2 not 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=