69 2.7.2. Strnjfproccssen Stephan Hiirwitz’ i fVra hähen publicerade “Den danske Strafleretspleje” (1940; IV + 873 s. inkl. reg.; 8:o) blev standardverket på området.'^*’ Den omlattande framställningen är uppdelad i tio avsnitt: 1. “Strafferetsplejens Omraade og dens almindelige Grundsa:tninger” (s. 9-82), 2. “Retternes Organisation og Virkekreds” (s. 83-178), 3. “Anklagens og Forsvarets Organisation samt Strafferetsplejens ovrige Procesorganer” (s. 179-298), 4. “Paatalen” (s. 299-384), 5. “Sägens Ciang i forste Instans” (s. 385-518), 6. “Retsmidlet” (s. 519-610), 7. “Straffeprocessuellc Frihedsindgreh ” (s. 61 1-766), 8. “Oprejsning i Anledning af strafferetlig Forfolgning’” (s. 767-796), 9. “Strafferetlige Afgorelsers Retskraft” (s. 797-825) och 10. “Srraffeprocessuelle Akcessorier” (s. 826-848); liksomHuiAvitz’ övriga arheten saknar också denna bok förord. Den sedan 1800-talet pågående striden om användandet av jury, “na.'vninger”, slutade inte med institutets införande genom retsplejeloven 1919. Erik ReitzelNielsens “Nicvninger og Domsmiund. La’gmamds Deltagelse i Nutidens Strafferetspleje” (1932; 127 s.; 8;o) ville enligt författarens förord i första hand ge “Almenheden en ... politisk ufarvet Orientering i dette for vort hele Retsliv saa betydningsfulde Sporgmaal ... ”; författaren ställde sig dock själv negativt till lekmannainslaget i rättsskipningen. 2.8. Statsförfattningsrätten Genom en ny grundlov år 1915 demokratiserades riksdagens första kammare, landstinget, dock med vissa konservativa garantier. Återföreningen med Sonderjylland (Nordslesvig) år 1920 ledde till nya grundlagsändringar, medan ett av riksdagen gjort ändringsförsök gick år 1939 om intet på grund av för lågt valdeltagande i den för grundlagsändringar obligatoriska folkomröstningen. Först genom den nu gällande grundloven av år 1953 avskaffade man landstinget, inskrev parlamentarismen i författningen och införde kvinnlig tronföljd. 15-^ Redan systemskiftet, parlamentarismens införande, år 1901 hade gjort Henning Matzens “Den danske Statsforfatningsret, l-lll” delvis föråldrad, även om verket utkom i en f)ärde upplaga ännu åren 1908-1910 (del 111, s. 68 f). Kniid Berlins “Den danske Statsforfatningsret, 1” (1916; XVI + 464 s.; 8:o, 4. gennem156 I’ositiva recensioner i UlR 1637 B, s. 322-328, 1936 B, s. 3-6, 1640 B, s. 10-15 i>cli 1641 B, s. 47-53 (häöesvis; Victor Hansen), | 1638, s. 60-67, 1636, s. 46-58, 1640, s. 266-282 och 1641, s. 63-104 (hältesvis; riiorkild Roepstorlf), |F 1’ 1640, s. 320 1. (t6. Hj. tiranleh), Ftll 1642, s. 1 16-123 (F2 Alten) och Sv| I 1642, s. 265 t. (Ivar At;ge). 157 Se Tamni 1, s. 221 t.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=