64 Hurwicz hade ett par år tidigare givit ut en bok “Kriminologi ” (1948; 443 s. inkl. reg.; 8:o), vars behövlighet motiverades med ett på titelbladet anfört gemensamt uttalande av styrelserna för de nordiska kriminalistföreningarna år 1947."'' Enligt uttalandet var det av avgörande betydelse för en ändamålsenlig kriminalpolitik, att man undervisade i kriminologi vid universiteten och vid skolningen av fängelsepersonal och andra, som hade att göra med kriminaliteten och brottslingar. Det i Norden banbrytande verket består av sex avsnitt: 1. “Den kriminologiske videnskab” (s. 13-54), 2. “Kriminalitetens biologiske baggrund” (s. 55-220), 3. “Kriminalitetens sociologiske baggrund” (s. 221-307), 4. “Personlighedens udvikling under indflydelse af nsermere miljo-faktorer” (s. 308354), 5. “Den kriminelle situation og gerningen” (s. 355-378) och 6. “Klassifikation og prognose” (s. 379-424) samt “Afsluttende bemserkninger” (s. 425-429). Straffrättsliga problem behandlades i fyra doktorsavhandlingar. Endast Jens Hartvig Jacobsens “Dokumentforbrydelserne. Med sserligt Henblik paa nogle nyere Love og Strafflovsudkast” (1927; XV + 391 s.; 8:o) publicerades före den nya straffelovens ikraftträdande, och författaren beklagade dessutom i förordet, att han i mycket ringa grad kunnat beakta det senaste tyska strafflagsförslaget och Johan Thyréns utkast till regler om förfalskningsbrotten (se 5.6.).'" Stephan Hurwitz’ “Bidrag til Lzeren om kollektive Enheders ponale Ansvar” (1933; XIV + 324 s.; 8:o) bestod till en betydande del (s. 222-310) av synpunkter de lege ferenda, och framställningen medverkade till att ett sådant straffansvar vann insteg i lagstiftningen.'" Hurwitz hade inlett sin vetenskapliga bana genom art erhålla universitetets guldmedalj för år 1929 för monografin “Konfiskation i Anledning af begaaede Lovovertrardelser. En Fremstilling og kritisk Vurdering af dansk Rets Regler om Konfiskation i Anledning af begaaede Lovovertnvdelser” (1930; XIII + 292 s.; 8:o); han sade sig inte ha direkt behandlar den nya straffeloven, men däremot nog kommissionsförslaget, vars regel som såsom intagits i lagen. De följande straffrättsliga avhandlingarna, som försvarades efter andra världskriget, var tecken på en urv'eckling i empirisk riktning inom straffrättsdoktrinen. Louis le Maires “Legal Kastration i strafferetlig Belysning” (1946; 222 s.; 8:o) introducerade kriminologin som en självständig disciplin i Danmark.'^*’ I.V) 136 Positiva recensioner i UlTl 1948 R, s. 191-196 (Louis le .\laire), J 1948, s. 312-316 (Tliorkild Roepstorrt), riR 1948, s. 286-294 (Jobs. Andentes), LM 1948, s. 213-216 (Brynolf Honkasalo) ocb JF l 1949, s. 107 f. (O. Hj. Granfelt). 137 Cianska positiv recension i UfR 1927 B, s. 338-364 (Carl Lorp). 138 Tamni, Retsvidcnskaben, s. 223. Positiv recension i UfLt 193.3 B, s. 213-222 (Olut Krabbe). 1,39 Hurivitz^ Konfiskation, Forord. 140 Tamm, Retsvidenskaben, s. 22.3. Delvis kritiska recensioner i UflL 1947 R, s. 1 1.3-121 (Stephan F-lurwitz) och J 1948, s. 164-170 (P. M. Sachs), mera positiv i SvJT 1947, s. 299-.301 (Einar Sjövall).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=