61 lingen “Carl Ussing i Skrift ogTale. Afliandlinger, Föredrag og Livserindringer” (fill] + 606 s.; portn; 8:o). Den första mera omfattande arbetsrättliga framställningen i Danmark var Kniid Illtims “Den kollektive Arbejdsret” (1939; 403 s. inkl. reg.; 8:o), somalltså behandlade endast en del av arbetsrätten.'’*’ Inger Diibeck har betecknat arbetet som “et meget betydningsfuldt pionerarbejde”.'’’ Illums framställning skall också ha verkat inspirerande på Folke Schmidt och den svenska arbetsrätten. Ilium betraktade själv arbetsrättsvetenskapens uppkomst som en del av doktrinens allmänna modernisering: “Inden for den jtiridiske Videnskab har man i de senere Aar udskilt Arbejdsretten fra den almindelige Formueret som en saulig I9isciplin. Denne Udskillelse er for en Del et Led i den Udvikling, som prseger den möderne Ret. Medens man i leldreTid i vidt Omfång kunde opstille almindelige Regler, gicldende for samtlige Kontraktsforhold, udformes Retsreglerne i vor l id mere og mere under Fåensyn til Behovene for de Sierlige Retsforhold, somde angaar.”’’* Illums framställning är uppdelad i tre huvudavsnitt: 1. “Foreningsretten” (s. 22-76), 2. “Det kollektive Overenskomstforhold ’ (s. 77-319) och 3. “Anvendelsen af kollektive Kampmidler tiden for Overenskomsternes C^mraade” (s. 320-377). — Ännu i Fäenry Ussings “Enkelte Kontrakter” (1940; ovan 2.4.2.3.) ingick en framställning av arbetsrätten med närstående avtal (s. 302-394), och i detta avsnitt behandlades bl.a. “De kollektive Arbejdsoverenskomster. Arbeidskampene” (s. 314-327) och “Almindelige Regler om Arbejdsaftaler” (s. 327-337). Illums “Den kollektive Arbejdsret” gjorde författaren berömd på fackligt håll, och han skrev senare på uppdrag “Dansk Tillidsmandsret. Med s;erligt henblik på jernindustriens tillidsmandsregler. Udgivet af Dansk Smede- og Maskinarbejderforbund” (1949; 223 s.; 8:o). Utgivarens representant konstaterade i förordet, att Illums åsikter stod “ganske for hans egen Regning, hvilket gor bogen sicrlig interessant”. Man kunde visserligen på några punkter “tage forbehold” beträffande Illums åsikter, men förbundets erfarenheter i Den faste Voldgiftsret hade visat, att Illums åsikter hade stor vikt på grund av hans ingående kunskaper i dansk arbetsrätt. 1 D 122 1 19 I)c arlictsrättslig;! .irtiklarna s. I‘S9-3.^2. Positiva recensioner i L'fK 1933 B, ocli I 1933, s. 107 f. (P.rik Reitzel-Nielsen). t3ni t7irl Ussings verksamhet vid utvecklandet av arbetsrätten, se Diibeck, s. 4^ 11. 120 I'ositisa recensioner i UlR 1940 B, s. 41-73 (A. Draclimann Bentzon; replik av Illiim, s. 109-1 13), 1 tl\ 1940, s. 3.)8-331 (Paal Berg) och .Svj k 1939, s. 793 (Östen Undén). 121 Diibeck, s. 48. 122 lbmelbidch, s. 16. 12.3 lllum, Arbejdsret. s. . 109-111 (Kiuid Jarner)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=