60 till någon samlad juridisk framställning av byggnadsverksamheten, “et Omraade, hvor Jura og 0konomi gaar Haand i Haand '. Den främsta orsaken var enligt Pedersen, att “[d]et nodvendige Erfaringsmateriale, somer en Forudsa’tning for en indgaaende teoretisk Behandling, har nappe varer offentliggjort i tilstrakkelig Omfång”, det var inte tillräckligt att man hänvisade till rättsfallssamlingarna."*' Boken, som var avsedd för “Sagforere, Haandvarkere, Leverandorer, Arkitekter, Ingeniorer, Bankfolk, Revisorer og andre, som beskaftiger sig med og interesserer sig for Byggeriet”, byggde på författarens föredrag och föreläsningar sedan år 1936 samt hans tidigare i tidskrifter och handböcker publicerade artiklar." Frederik V. Petersens “OmJernbane- og Sporvejskoncessioner efter dansk Ret. Haandbog i de for private Jernbaner og Sporveje galdende Retsregler” (1913; IX + 524 s. inkl. bilagor; 8:o) byggde enligt förordet på författarens omfattande arkivundersökningar."'* Petersen var kontorschef i Ministeriet for offentlige Arbejder, ock boken kom ut “tiden Auktorisation fra Ministeriet, men med velvillig Stötte” därifrån. 2.5.4. Arbetsrätt Genom industrialiseringen blev en reglering av arbetsavtalen allt viktigare. Arbetstvånget hade upphävts genomTyendeloven år 1852, och redan mot slutet av 1800-talet fick man de första social- och arbetsrättsliga stadgandena: lagar sjukförsäkring (1892), olycksfallsförsäkring (1897), arbetsskydd i fabriker (1901), arbetslöshetskassor (1907) och allmänt arbetsskydd (1913). Tyendeloven omvandlades med tiden till en lag om lägre anställda, medan mera kvalificerade eller ledande arbetstagare Pick en egen lag, 'funktiona’rloveiV, 1938. Genom det s.k. “Septemberforliget” år 1899 mellan arbetsmarknadsparterna hade Danmark som det första landet i Norden fått en grundval för en modern arbetsrätt. om Medan Danmark var ett nordiskt föregångsland, då det gällde urvecklandet av arbetsrätten, förblev den danska arbetsrättsliga litteraturen länge obetydlig. Den mångårige viceordföranden i Den faste Voldgiftsret Carl Ussing (1857-1934) hade blivit juris doktor på en avhandling om Anders Sandoe Orsted (se del III, s. 80). Doktorsavhandlingen förblev dock Ussings enda bok, och hans arbetsrättsliga produktion komatt bestå av talrika kortare artiklar, som först efter författarens död publicerades i den av Oluf H. Krabbe år 1935 redigerade sam1 16 Pedersen. 1 17 Pedersen, s. 1 1 K 1 18 Positiv recension i UtK 19IS B, s. 224-226 (Borgmester Holch). 9 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=