54 som läro- men även som handbok, hade till uppgift att komplettera Bentzons arbete, som ej behandlade förhållandet mellan föräldrar och barn. Borum hade dessutom ‘d^^Jor Oversigtens Skyld” behandlat de familjerättsliga delarna av Loven om offentlig Forsorg 20.5.1933, och han hade tagit med en framställning av namnrätten, “der ikke tidligere har va;ret Genstand for samlet Behandling i den danske retsvidenskabelige Litteratur”. Den andra delen ersatte Bentzons lärobok. En familjerättslig reformskrift från tiden före de nordiska äktenskapslagarna är cand. jur. Peter Erasmus Mullers “Om Adgang til Skilsmisse. En principiel Undersogelse med saerligt Henblik paa en eventuel Kodification af dansk Skilsmisseret” (191 1; [III] + 133 s.; 8:o). Liksom i de övriga nordiska länderna hade man i Danmark kompletterat de stränga lagreglerna om skilsmässa med en omfattande dispenspraxis, och Muller ansåg, att denna administrativa praxis både var i strid med Grundlovens anda och skapade “Usikkerhed i Retsanvendelsen”.'*'* 2.4.4. Arvsrätten Viggo Bentzons “Den danske Arveret” (1910; se del III, s. 56) utkomefter arvlagstiftningens ändring år 1926 i en ny upplaga år 1932, men framställningen blev med tiden allt mera föråldrad. Först i slutet på 1940-talet började Borum förnya läroboksmaterialet. I förordet till “Arvefaldet. Bidrag til arverettens anden del” (1949; XV +150 s. inkl. reg.; 8;o) förklarade författaren, att boken var avsedd att ersätta motsvarande avsnitt i Bentzons framställning.'*’ Nyare praxis hade genomgående beaktats och vägledning hade också sökts i nordisk lagstiftning, i synnerhet den norska skifteloven från år 1930 och den svenska lagen om boutredning och arvskifte från år 1933. Enligt Borum hörde arvsrätten till Bentzons bästa böcker: boken var präglad av “den for Bentzon karakteristiske interesse for den juridiske metode og hans bestra?belse for ... at nå frem til den konkret bedste og for retslivet i det hele gavnligste lösning”, medan Bentzon i mindre grad hade intresserat sig för “[bjegrebsanalysen og den systematiske sammenfarning af retsstoffet ...”. Trots Borums hyllning till Bentzons lärobok fick denna redan följande år stryka på foten för Borums “Arveretten. Den legale arveadkomst og testamente” (1950; XV + 331 s. inkl. bilaga o. reg.; 8:o); enligt författarens förord hade en 87 Se Borum I-II, Forord. 88 Muller, .s. 7 F Positiv recension i LJtdl U)! 1 B, s. 166-1~0 (H. Munch-Petersen). 89 Recensioner i UfR 1949 B, s. 299-304 (Niels F3arbou), j 19^9, s. 363-367 (jorgen Trolle), I iTl 1949, s. 236-240 (Knud llluni), LM 1930. s. 886-890 (A. R. F3eikonen) och LfTl 19S1, s. 292-298 (Äke M.ilniström).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=