5 3 Lovgivcrne cnes om 'Tingcn' og henviser den reoretiskc Strid til La’tebogerne”.'*" lorben Lund, som år 1933 givit ut en kommenterad lagutgåva, “Loven om Forfatterret og Kunstnerrct Af 26. April 1933” (264 s. inkl. reg.; 8:o),'*’doktorerade år 1944 med avhandlingen “Billedkunsten i retlig belysning. En fremstilling al den åndelige ejendomsret til kunstv;t’rker, arkitektur, kunstindustri, fotografier og monstre” (363 s. inkl. reg.; 8:o). Redan i inledningen märks lörfattarens beroende av Vinding Kruses arbeten, och han försvarar också dennes begrepp ‘åndelig ejendomsret’ mot Ragnar Knophs ‘åndsretten’.'^^ Lund hade därför oturen att bli ett slagträ ät Ross i dennes polemik mot Vinding Kruse efter befrielsen följande är (.se 111 1.1.7.). 2.4.5. Familjerätte}! Liksom i personrätten och tidigare i arvsrätten emanciperade sig Bentzon ocksä i familjerätten slutligen frän Deuntzer genom att ge ut “Familieretten, I-H” (1924-1926; XV + 264 s. och XII + 196 s.; 8:o) med delarna “TEgteskabets Indgaaelse og Oplosning” samt “i^!,gteskabets Ret.svirkninger”; en i förordet till den första delen i utsikt ställd tredje del om “Forholdet mellem Forceldre og Born” utkom aldrig. En helt ny framställning var naturlig redan pä grund av den nya yfigteskabsloven 30.6.1922, en produkt av det nordiska lagstiftningssamarbetet, som redan resulterat i motsvarande lagar i Norge är 1918 och i Sverige är 1920. Bentzon nämnde, att han i noterna genomgående jämfört den danska lagen med den norska och den .svenska men att han inte hade givit sig in pä tolkningar av de sistnämnda, dä sådant varit svärt för en dansk jurist och knappast skulle ha haft “tilstrxkkelig praktisk Interesse”.^^ Bentzons lärobok användes endast en kortare tid, dä hans efterträdare O. A. Borum i slutet av 19.50-talet började ge ut en ny framställning “Familieretten” med delarna “1. Foriuldre. Born. Dansk Navneret” (1936; XII + 220 s. inkl. reg.; 8:o) och “IL Aigteskabs Indgaaelse. Oplosning. Rersvirkninger” (1941; XV + .3.52 s. inkl. reg.).'**’ Den första delen, enligt förordet pä sedvanligt sätt avsedd 82 HiirtvigIncohscii, s. ‘) t. Recensioner i UHi 1941 B, s. 3S3-3s9 (positiv; K.irsten Mever), )F1 1941, s. .^68- .^70 (positiv; tiiinn.ir Nvbergh), J 1942, s. 1S3-188 (TorBen I nnd) och .SvJ 1' 1942, s. 319-321 (Herni.in Zetterberg). 83 Positiv.i recensioner i LUK 1933 B, s. ,^S()-333 (14. \'inding Kriise) ocb .SvJ T 1934, 46 f. (Ä. V. Zweigbergk). 84 l-imd. s. }> It. Bositisa recensioner i LUR 1944 B. 8S-1()() (Fr. \'inding Kru.se) ocb j 1944, s. 101-109 (O. .A. Boriini), kritisk i 1 IR 1943, s. .?21-.33.3 (Alt Ross), recensionsuppsats “Konstnärsrätten" i Svj T 1943, s. 482-300 (tiösta Kberstein). 83 Bentzon. t'.nnilieretten 1, borord. Positiva recensioner av eiel 1 i IdR 1924 B, s. 262-267 (11. ti. Becbmann) och Svl l 1923, s. l 19-124 (Birger F.keberg), .tv del 11 i LUR 1926 B, s. 13.)-140 (Kniid larner). 86 Positiva recensioner av häda delarna i .Svj P 1942, s. 141-14,^ (Hrik Lind) och JF P 1944, s. 327-,^29 (Pirik at Hällström), recension a\’ del I i L’tR 1 9.Ri B, s. 241-231 (\’iggo Bentzon), positiva recensioner av del II i UtR 1942 B, s. 14.3-147 (jorgen Prolle) och l.M 194.3, s. 186-191 (Y. j. Haknlinen).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=