358 Han dryftade också systematiska frågor, t.ex. föryalt- ^ ^ C? föryaltningsåtgärderna. ningsrättens förhållande till priyaträtten.’^ Föryaltningsrättsyetenskapen hade som all rättsyetenskap ett praktiskt ändamål: “å klarlegge rettsreglenes innhold, påyise deres innbyrdes sammenheng og utrede deres konsekyenser”, men detta yar inte något hinder för att rättsyetenskapen “også opererer med begreper og setninger, hyis formål forst og fremst er å yise rettsreglenes logiske sammenheng og lette oyersikten oyer dem”. Man måste alltid försöka förena båda ändamålen: “å opnå erkjennelse ay logisk sammenheng og å tjene de praktiske interesser”.’'' Castbergs föryaltningsrätt innehåller alltså en liknande blandning ay konstruktioner, ‘idealism’ och en krass realismsom författarens öyriga arbeten på 1930talet. 4.3. Sammanfattning Denna öyersikt ay den nordiska föryaltningsrättsyetenskapens urveckling yisar för det första öyerraskande olikheter med den allmänna utyecklingen inomden juridiska doktrinen. Finsk föryaltningsrättsyetenskap är på detta område en föregångare, trots att den inte alls eller föga noterades i de öyriga nordiska länderna. Den nya metoden yann därefter insteg i Syerige, medan dansk och norsk doktrin först senare följde efter. Ett gemensamt drag med de andra rättsområdenas urv^eckling är däremot det tyska inflytandets stora betydelse; detta inflytande yar endast senare än i öyriga juridiska discipliner. Aandra sidan yar inflytandet så att säga omedelbart, då man anyände sig ay den nyaste tyska litteraturen. Receptionen ay utländsk doktrin yar så snabb, att man hann tillämpa rv^å metoder, först Otto Mayers konstruktiya metod på 1910-talet (Ståhlberg, Reuterskiöld) och så den nya, realistiska, mera praktiskt, politiskt och historiskt inriktade metoden redan på 1920-talet (Poul Andersen, Willgren) omockså, liksom i tysk föryaltningsrättsyetenskap, med reminiscenser ay den äldre metoden. Ett undantag är Herlitz, som ännu i slutet ay 1930-talet i princip förespråkade en metod, som liknade den klassiska mayerska, äyen omhan i sitt författarskap anyände sig ay en realistisk metod. 1 den utländska doktrinen yar, trots spridda hänyisningar till franska arbeten, den tyska litteraturen dominerande. Den konstruktiya metodens temporärt starka ställning inomden tidiga nordiska föryaltningsrättsyetenskapen kan förklaras yetenskapligt med att metoden ägnade sig utmärkt åt uppbyggandet ay ett nytt rättsområde. För Finlands del kan man yidare komma med både en personhistorisk och en politisk förklaring till den konstruktiya metodens tidiga inflytande. Hermanson, som yar en tidi^ och öyert\^gad anhängare ay Labands statsrättsliga positiyism, handhade äyen 93 Castherg^ Innlcclning, s. 1 1 t. 94 Sc Castherg, Innlcdning, s. 8 t. ocli 21 t. 95 C-astberg, Innlcdning, s. 25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=