552 valtningsakt som en “Nullitet” eller som "‘Anfa^gtelighed”, nämnde Andersen, att vissa författare, bl.a. Hans Kelsen, hade försökt behandla och lösa problemet “ad rent ‘logisk’ (eller ‘retslogisk’) Vej”, vilket han inte kunde godkänna: “Saa simpel er Lösningen naturligvis ikke. Hvor Retsvidenskaben, som her og i Ug\"ldighedslajren i det hele, maa virke retsproduktivt, gaar det ikke an saaledes at skyde alle reale Hensyn i Baggrunden til Fordel for slige rent formale Betragtninger.” Dessutom talade “stserke reale Hensyn” för den av Andersen rekommenderade lösningen.'’* Trots den i viss mån konstruktivistiska utgångspunkten skiljde sig Andersens argumentering i sak inte från de äldre realisternas, och syntesens och konstruktionernas egentliga betcdelse förblir dunkel. Några år senare tog Andersen i “Hovedpunkter” avstånd från en annan av den statsrättsliga positivismens och senare även ‘den rena rärtslärans' centrala tankar, nämligen kravet på en ‘rent juridisk’ statsrättsforskning utan inslag av historia, politik, etik osv. Andersen drog visserligen på traditionellt sätt en gräns mellan förvaltningsläran och förvaltningsrätten, och enligt honom sysslade förvaltningsrättsvetenskapen endast med “at udfinde og fremstille de Retsnormer, som guelder for den offentlige Forvaltning”. Han framhöll dock, att det naturligtvis inte rörde sig om“ren ‘normlogisk’ Retsvidenskab i nykantisk Forstand; intetsteds vilde denne, med sin ‘Negation der Lebensfulle’, foles mere utilfredsstillende” än inomförc^altningsrätten. “En vis ‘politisk’ eller ‘statsvidenskabelig’ Islaet undgaas ligesaa lidt i Forv'altningsretsvidenskaben somindenfor Retsvidenskabens andre Discipliner, fordi der ikke er nogen skarp Grjense mellem den Ret som er, og den Ret, som bor va?re. Detta torde också syfta på den rättsvetenskapens rättsproduktiva funktion, som nämndes i författarens doktorsavhandling; åter en av den äldre realismens centrala teser (se även ovan III 1.1.3.). Poul Andersens “Hovedpunkter af Forv'altningsretten’’ (1930) och “Dansk Forvaltningsret. Almindelige Emner’’ (1936) var i själva verket de första framställningarna av den danska förvaltningsrättens allmänna läror (se även II 2.8.2.). Den senare, mera omfattande framställningen är uppdelad i nio kapitel: “... I: Indledning” (s. 1-16), “II: Forvaltningsrettens Kilder’’ (s. 17-41), “III: Oversigt over Forvalrningsmyndighedernes Organisation’ (s. 42-84), “IV: Den offentlige Tjeneste. Tjenstemjend” (s. 85-197), “V: Den offentlige Tjeneste. Ombud og Pligt” (s. 198-216), “VI: Forvaltningsakter. Ugc^ldige Forvaltningsakter” (s. 217327), “VII: Tilbagekaldelse og T^ndring af gv'ldige Forvaltningsakter’’ (s. 328374), “VIII: Forvaltningsrv'angen” (s. 375-405) och “IX: Domstolskontroll med Förvaltningen” (s. 406-470). 68 Poul Andenen, s. 51 t 69 Potil Aiidenen, Hovedpunkter, s. 15 L
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=