550 Då man jämförde den danska förvaltningsrättsliga litteraturen med i synnerhet den civilrättsliga, märkte man enligt Poul Andersen snabbt, att den sistnämnda karakteriserades av “den syntetiske Behandling af der givne Stof... en sarnmenfattende Virksomhed, der — som Videnskaben i der hele — saetter sig til Formaal at finde Enhed i Mangfoldigheden, at udfinde de redige Principer, som ligger bagved de enkelte Regler og Afgorelser”. Andersen ansåg, att civilrättsvetenskapen kunde fungera som förebild för förvaltningsrätten: “Det er ved Hja;lp afen tilsvarende ‘syntetisk’ eller om man vil 'konstruktiv'’ eller ‘juridisk’ Metode, at den möderne, udenlandske forvaltningsretlige Literatur har formaaet at tilktempe sig en Plads i Solen, og Forfatteren til denne Afhandlinger afden Opfattelse, at dansk Förvaltningsretsvidenskab maa folge samme Vej, om den ellers skal lormaa at hacvde sig som jitvnbyrdig med de andre juridiske Discipliner.” Avhandlingen byggde enligt författaren på denna nya metodprincip, vilket han antytt i titeln, då “Ugyldige Forvaltningsakter” i civilrätten hade “sit Sidestykke, til Dels sit Forbillede i Begrebet ‘ugyldige Retshandler”’. Framställningen var också jämförande med främst fransk och tysk förvaltningsrätt, medan “den engelske Forvaltningsrets hele ejendommelige Udvikling og Stilling” hade lämnats obeaktad.*’’ Poul Andersen inledde själva framställningen med en kort historik över förvaltningsrättsvetenskapens utveckling. Avhandlingens centrala begrepp, “Forvaltningsakt”, hade utvecklat sig i fransk förv^altningsrätt (“acte administratif”) i början av 1800-talet, och därifrån hämtats till tysk rättsvetenskap (“Verwaltungsakt”), där begreppet hade fått “juridisk Pregnans” och samma innehåll som i fransk doktrin först genomOtto Mayers “banebrydende Forfatterskab”. Dåremot var begreppet enligt Andersen “saa godt somhelt fremmed” i nordisk rättsvetenskap, med ett enstaka undantag, Carl Axel Reuterskiölds föreläsningar i stats och förvaltningsrätt (1914; se ovan II 5.10.); Poul Andersen hade ju ingen möjlighet att ta del av Ståhlbergs framställning, men han nämnde inte heller Morgenstiernes norska förvaltningsrätt.*’’ I “Hovedpunkter af Forvaltningsretten” sammanfattade Andersen förvaltningsaktens begrepp med sex kriterier. Förvaltningsakten var a) “en fra et Förvaltningsorgan hidrorende Udtalelse \ som b) hade “er konkret Indhold idet generelle Retsforskrifter falder udenfor Begrebet” och som c) gick “ud paa at bestemme, hvad der er eller skal vare Ret i det foreliggende Tilfalde". Förvaltningsakten var vidare d) retsforbindendefor den, til hvem Udtalelsen rettes" och e) “i Almindelighed en eensidig Udtalelse... og adskiller sig 62 Poul Andenen, Forord. 63 Poul Andenen, s. 8 t. och s. 9 not 3. Enligt Tumm, Retsvidenskaben, s. 230, introducerade Poul Andersen i nordisk rätt även den franska läran om ogiltighet pä grund av maktmissbruk (détournenient depouvoir). Denna lära förekommer dock som ovan visats redan i Hermunsons föreläsningar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=